Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

answers to past weeks comments. part one.

thursday.
Hej Sandra! Jag är precis färdig med min andra bok. Jag är jävligt nöjd och håller nu på med hela förlagscirkusen. Hade du kunnat berätta lite hur du jobbade månaderna/halvåret innan din bok kom ut? Med skrivande dvs. När bestämde du dig liksom för att nu, nu är den helt klar? Lite sånt. Hade varit så fint. Systerskapskram till dig.
Hej och megagrattis! Mitt manus ändrades väldigt lite från att jag skickade in det till förlaget till att boken kom ut ett år senare. Några sidor togs bort och några lades till (främst sidohistorierna om hennes bästa vänner uppdaterades så att de fick mer liv). Ett halvår innan den kom ut kopplades redaktör på (första halvåret jobbade jag med min förläggare). Då pillade vi med det grammatiska, formuleringar som lät knasiga eller rätt och slätt ”fel” (exempelvis chattar de på ospecificerat ställe på internet men det var kanske lite väl likt msn som tonåringar inte använder längre så några sådana formuleringar ströks). Om du menar när jag bestämde mig för att boken var klar innan jag skickade in manuset till förlaget var det egentligen när jag fyllt i alla luckor. Jag hade liksom gjort en ganska tydlig struktur på boken sedan tidigare och visste på ett ungefär när den skulle va ”klar”. Att organisera sin roman är väl mitt eget bästa tips för att känna sig färdig. Hoppas svaret var okej och förståeligt. kram och lycka till med boken!

one week.
 Hej Sandra! Förstår att du får nästan för många frågor men – hur har du hängt upp din plansch? Det ser ut att vara en grej bakom som ”spänner”upp den. Var hittar man en sån? Puss du äger!
Den är från Ferm Living och finns här! Puss

Undrar om postern! Behöver den!! <3
Den är reklam för ett feministiskt forum som jag var och pratade på i somras. Den finns inte till salu så vitt jag vet. kram

Sandra! Var är sängen och kudden med gubben köpt någonstans?
Sängen: ikea (jag valde mörkgrå botten vilket jag tyckte var fint), kuddarna är från Depeapa.

new york 2006
kaffeet i new york på bilden med dig som rödhårig? Vad heter detta kafe? Ser alla kafeer i new york ut så? Det var jättefint.
Det är vad som i USA kallas för diners. De finns lite här och var och serverar billigt kaffe och klassisk amerikansk mat. Alla är rätt lika varandra inredningsmässigt. Bilden är tagen 2006 på en diner uppe på Upper West Side, kommer tyvärr inte ihåg var.  kram!

Finns det nån anledning till att du väljer att inte kommentera valresultatet?
Jag vet inte vad jag ska säga mer än vad som redan sagts. Ni vet vad jag tyckte och tycker. Självklart är det supertråkigt att FI inte kom in och helt sjukt att SD blev så stora. Samtidigt känner jag en maktlöshet och vet inte riktigt vad jag skulle skriva på bloggen. Jag har ändå försökt på de sätt jag kunnat. Jag har länkat alla vettiga politiska artiklar jag hittat på min twitter, jag har haft en valpodd med Michelle, jag har uppmuntrat till samtal, jag har skrivit om vad jag själv röstat på och jag har länkat hundratals feministiska länkar på min blogg det senaste året. Jag har gjort det jag som enskild människa och bloggare kunde göra.  Har överhuvudtaget ingen vidare lösning på hur man ska tackla det här stora problemet med SD. Jag själv väljer att backa och fundera tills vidare, andra säger det bättre. Tyckte den här krönikan var vettig.

Men shit och herregud förlåt om jag och hela världen tjatar men går det att komma över honom? Går det att må bra helt inuti? Det har gått ett halvår sen han smashade allting i livet. 6 månader! Hur var det för dig då? Älskar sammanfattningar och typ.. hopp? Gripa efter halmstrån osv. Tack <3<3<3
Det tar oftast längre tid än sex månader. Håll ut. Det kommer bli bra. <3 Här är en krönika jag skrev efter att det hade gått 8 månader.

Men känns det inte konstigt att alla i hela världen kan se exakt alla dina bilder? Eller en kanske kan göra privata album också? (ang flickr)
Man kan göra bilderna privata om man vill också!

Hallå! Jag har en fråga (som inte alls har med det här inlägget att göra men jag kör ändå) – kände Magnus till dig och din blogg innan/när ni träffades?
Japp.


Also I get curious, what is this book about? Is it your second book? I’ve never heard of it before on your blog. ANother question, I wonder about which mags you like to read? Hugs.
This is my first (and only) novel. This spring it is coming out in a soft cover edition so we are re-making the cover for that! At the moment I don’t read that many magazines actually, but if I do I like Lula, Bullet and british Elle (if we are talking international ones).

Varför gör man om omslaget till pocketutgåvan, har aldrig förstått det? Tycker originalomslaget var tusen ggr finare.
Man måste inte. Min förläggare frågade om jag ville, framförallt i och med att det flyttas till vuxenhyllan, och jag tycker det är roligt med nya grejer så jag sa ”kör i vind det gör vi!” (eller kör i vind sa jag inte men det ser roligare ut i text..)

our 30th birthday party.
Alltså vart kan man få tag på de rosa vimplarna!? Känner att jag måste ha sådana hemma för att palla med livet efter gårdagens hemska, hemska valresultat. Ny regering är så såklart yeey och amazing, men SD alltså.. dör inombords..
:’( Vimplarna finns på party-affären på ringvägen! Kommer inte ihåg vad den heter men den ligger bredvid Kina Li.

Det så ut som en kjempeherlig fest! Jeg ser at Nathalie var der, og jeg har ikke sett henne på bloggen din på flere år tror jeg og jeg tror også jeg husker at du skrev en gang at dere ikke var venner lengre. Har dere kommet nærmere hverandre igjen?
Nathalie och jag var bästisar som yngre. Nu umgås vi inte på samma sätt med varandra (vi har exempelvis helt olika vänskapskretsar vilket kan vara en anledning), men jag ville bjuda alla som jag varit nära med på mitt kalas för att 30-kalas är på något vis som en summering av ens liv tycker jag.

Men hallå Sandra, kan du försöka övertyga Ulrika att börja matblogga igen? Få bloggar har gjort mig så mat- och smak-inspirerad som den! puss
Men eller hur!


Jo jag undrar var den fina t-shirten finns att hitta? Skull gärna ha en egen sådan!
Fuck Racism-tshirten är från T-shirt Store!

Har du läst boken Sandra, 1984 av George Orwell? blev nyfiken även om jag vet att det ju är året du är född! :)
Nej inte läst den! Gillar ändå dystopier så kanske borde. Tyckte exempelvis mycket om Kallocain av Karin Boye. <-tips

Vem hejar du på i Paradise Hotel????
Jag hoppas att Saga vinner hela grejen. Älskar henne.


Åh! Skulle du kunna berätta mer om hur ni gick tillväga med köket? Bestämde ni hur det skulle se ut hela själva eller fick ni hjälp med att designa? Hur valde du hantverkare? Har för mig att du skrivit att du inte var jättenöjd med dem? Har precis köpt egen lägenhet (yay!) men köket är rätt bedrövligt så skulle behöva göra som ni, riva ut allt och göra helt nytt. Problemet är att jag inte vet NÅGONTING om sånt här. Hur ska jag hitta rätt hantverkare? Hur ska jag bestämma hur det ska se ut? Hjälper inte direkt att jag är en mesig liten tös som är livrädd för ”riktiga” vuxna människor…
Jag ritade köket tillsammans med en köksperson på Ikea. Man bokar tid i två timmar och sitter där och pillar. Hade med mig massa inspirationsbilder samt mått och bilder på köket. Det var toppen tyckte jag. Rekommenderar pinterest för inspiration! Här är min mapp. Hantverkare blev jag tipsad om av min förening. Skulle inte tipsa dem vidare, de var sjukt långsamma. Ingen aning hur man hittar bra hantverkare mer än tips från andra, men om någon annan vet kan ni skriva i kommentarerna!

Älskar som alla andra podden. Har lyssnat på alla avsnitt så många gånger att jag vet vad ni ska säga innan ni säger det. Och jag tror att det är på eran kärlekspodd (eller Paris?) som du pratar om att du har en perfekt present till Michelles födelsedag, och jag är så sjukt nyfiken så jag undrar hur blev det, vad gav du henne?
Min mamma skulle hjälpa mig att ordna så att hon fick träffa Mauro Scocco! Sedan blev ju det lite framskjutet men för några veckor sedan fick de äntligen kramas.

Även en till fråga ang. eran insektspodd (ja, jag sa ju att jag kan alla) när du sa att man var tvungen att betala flera månaders hyra i deposit (stavning?). Behöver man inte betala hyra för dom månaderna sedan eller? Alltså om man har ett kontrakt på ett år och sedan betalar ett år i hyra, behöver man inte betala på hela året då? Tack igen för en superduper bra podd, gör hela min dag.
Haha vilken bra koll du har :) Och ja precis det stämmer, man betalar i förväg massa månader och sedan behöver man inte betala hyra. kram.

picard alltså..är det nåt att ha? jag har gått förbi det så många gånger men vågar aldrig gå in för det ser, jag vet inte, läbbigt ut..som en robotvärld typ. eh? men jag kanske ska våga då för jag har precis börjat plugga och det tar över mitt liv (=noll tid att laga mat alla veckans dagar). någon här som testat picard kanske? :)
Jag gillar picard som sjutton och skulle absolut tipsa. Deras champinjoncrêpes är sagolika.

Hej Sandra! Har du last boken En dag (eller One day i orginal) av David Nicholls? Laste precis ut den o fick kanslan av att du skulle gilla den! Inte for att jag kanner dig, annat an genom bloggen… men anda :) litet tips bara!
Jag läste den på svenska för några år sedan. Minns att jag störde mig på översättningen men satt ändå och snyftade i slutet av boken. Skrev ett blogginlägg om den men kan inte hitta det nu bara för det! :/


hej Sandra! jag ska till los angeles om några veckor och jag undrar; finns det något att göra/se som du rekommenderar varmt? kärlek
Topp tre grejer: 1. Promenera längs med Venice Canal. Som ett amerikanskt italien eller en tecknad film, helt fantastiskt vackert. 2. Ät mackor på Trail Café vid Hollywood Hills och gå sedan upp och kolla på utsikten i Griffith Park. 3. Los Angeles Zoo, finaste zoo:et jag varit på. Djuren har egna små världar nästan.

En fråga som kanske är lite out of the blue… men visst var det du Sandra som tipsade att om man skulle beställa något från etsy, så kan man fylla i att det är en gift så slapp man typ tull eller något? Eller har jag fått det om bakfoten? Har jag drömt det? Det sitter och kliar i bakhuvudet för att jag inte kommer ihåg!
Jo det stämmer. Jag tror man fortfarande kan göra så. kram!


Åh, hur/var gör du dina GIFs? :)
I appen party party!

Har en fråga! måste man ha glasvas till basilikan så solen lyser igenom för att det ska funka?
Nä det tror jag inte, jag tycker bara det är fint!


Hej!
Jag vill skämma bort min pojkvän med en helg i Stockholm! Men vet inte riktigt vilka hotell som är bra! Har du något tips på ett bra och centralt hotell i Stockholm som inte kostar skjorta?
Story Hotel tycker jag. Romantiskt, centralt, inte för dyrt och fina rum. Plus att om man trycker på tvåan i hissen säger den automatiska hissrösten ”Hello my name is Luka I live on the second floor”

 

 

.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
32kommentarer
  • Hej Sandra. Förlåt om detta kanske blir lite av en upprepningsfråga. Jag har rotat runt lite i arkivet, men kanske är jag fumlig för jag hittar inte riktigt det jag söker.
    I vilket fall: skulle du vilja berätta lite om hur du strukturerar upp allt när du bestämmer dig för att ‘nu ska det bli något skrivet!’? Har du klart för dig från början hur historian kommer sluta? Skriver du ner någon form utav mall du vill att berättelsen ungefärligt ska följa?
    Jag fastnar ofta efter ett tag och blir tjurig och ger upp. Sen sätter jag igång med något nytt tills jag hamnar i samma sits igen. Så typiskt irriterande men svårt att ta sig runt. Tips?
    Puss och kram du är finast x

    Jennifer 2014-10-08 23:18:40 http://isolatedyouth.blogg.se
    Svara
  • L: Typiskt. Norr om Uppsala :(

    T 2014-09-25 00:39:57
    Svara
  • Hej Sandra! Tycker att din blogg är så himla fin och bra och jag bara älskar dina frågestunder, de är världsbäst. Så jag tänkte att jag skulle fråga dig något till nästa frågestund.

    Det är så att jag för ungefär ett år sedan tog det bästa beslutet hittills i mitt liv. Nämligen att flytta till London för att plugga. På min skola träffade jag honom. Åtta år äldre och så vansinnigt charmig och kanske det finaste leendet i världshistorien. Saken är bara att den här förbaskade killen har lekt med mig i nästan ett helt år nu. Flörtat, textat, och varit så himla himla snäll så när han gjorde slut med sin dåvarande tjej i somras tänkte jag att nu, nu kanske jag får honom, i alla fall lite. Och det fick jag, för en liten liten stund. Sedan hade han tydligen bevisat att han kan få vem han vill och låtsas som ingenting nu. Inga av våra gemensamma kompisar vet om detta så när vi alla ses (typ varje dag) måste jag sitta där och låtsas att allt är bra. Så att komma tillbaka till London efter sommaren var ju inte så kul. Det värsta är att, ja jag vet att han är ett himla svin och jag känner mig så himla värdelös som låter honom behandla mig värre än smuts men samtidigt hoppas jag fortfarande, trots att han redan tagit all värdighet jag har i kroppen och skrattar när jag försöker förklara. Och att ignorera honom fungerar i ungefär en sekund. Han har mig verkligen runt lillfingret. Sandra, vad ska jag ta mig till? Hur ska jag släppa allt det här? Den här hösten skulle ju bli så bra men just nu är allt skit, vill ju vara med någon som faktiskt förtjänar mig.

    L 2014-09-24 01:34:57
    Svara
  • jag har ett hemskt problem, som jag bara vill få ut ur mig och hoppas hoppas att du/någon annan kan säga något som får det att gå bort.
    min kompis träffade en snäll och fin kille vid julen 2012 i vår hemstad. han var dessutom nära kompis till en av hennes närmaste vänner så då måste han vara jättesnäll! de träffades och chattade av och an och när jullovet var över åkte de till varsin stad, hon till stockholm han till en mindre stad, men fortsatte chatta, chatta varje dag dygnet runt. nästa sommar, sommaren 2013, åkte min kompis av och an till honom några ggr och från mitt håll såg det hela väldigt gulligt och kärt ut och jag var så glad för hennes skull. tills en dag då han sade att han skulle komma till stockholm. till historien hör att han också talat om att han länge velat flytta till stockholm. dagen för stockholmsresan kom, men inte han. senare har min kompis sagt att han också vid den tiden skrivit mindre och mindre och undvikit alla frågor om att om han träffar någon annan, ”för du är den enda jag vill träffa” sa hon. någon vecka efter dagen då han skulle ha kommit till stockholm råkade hon se en bild på honom med en annan tjej. i stockholm. och inte vilken tjej som helst utan en tjej som min kompis känt i lågstadiet men eftersom man inte då hade fb och insta och allt det där och de gick inte i samma skola har de inte sett varandra sedan de var 13 då hon var en ”mean girl”.
    någon månad efter bilden stötte min kompis och jag på tjejen på något butiksevent (då visste jag inget) och hon sade att hon nyligen flyttat till stockholm. min kompis frågade hur tjejen känner killen. tjejen blev lite nervös och sade att ”nej alltså jag känner inte honom, han är bara min kompis kompis”. senare märkte min kompis att hon och tjejen läste kurser i samma byggnad och hon såg henne nästan varje dag, men varje gång undvek hon henne totalt och sade aldrig hej.
    nu nästan ett år senare är tjejen och killen ihop. och bor i stockholm. i min kompis stad.
    julen 2013 berättade min kompis allt och jag ville bara skrika rakt i hans ansikte. den julen var vi alla igen i vår hemstad och då jag såg honom i stan gick jag fram till honom och skällde ut honom ur botten av mitt hjärta (jag hade övat in ett exakt manus på allt jag ville säga till honom), och allt han hade att mumla som svar var att allt inte alltid är svart och vitt och han visste inte vad han skulle säga till henne.
    ett halvt år innan hade han övertygat henne om hur fin och vacker och perfekt hon var och nu visste han inte vad han skulle säga. ”‘förlåt’ kanske” föreslår jag.
    jag hatar när att min kompis tänkt varför han valde henne. ”de delar humor. deras alla skämt går ut på att bara dissa andra” svarar jag.
    men. det som jag går runt och bär på som jag bara vill dumpa och glömma och få att försvinna är, att de två liksom kommit in i vår kompiskrets och alla våra kompisar älskar dem och vill hänga med dem, medan jag bara vill unfrienda dem från mitt och allas liv. han högg henne i ryggen och hon ljög henne rakt i ansiktet och ingendera har bett om förlåtelse. tjejen har också nu börjat liksom smöra till min kompis, och för att min kompis får en klump i magen när tjejen eller killen är i närheten blir min kompis ”bitchig” eller vad man ska säga när hon inte vill spela att de är kompisar. och vår kompis som är nära vän med både killen och min kompis säger ”skärp dig”.
    jag orkar inte konfrontera honom igen för det känns som att han inte kommer att våga säga allt det han borde och jag vill inte att min kompis ska behöva bära på allt det här.

    min kompis krossade hjärta 2014-09-24 00:40:03
    Svara
  • T: Jag har precis flyttat till Lund!
    Vart bor du?

    Lisa 2014-09-23 23:16:31
    Svara
  • Angående hantverkartips: när man köper kök på IKEA har de en drös med hantverkare de samarbetar med och som är specialister på att montera just IKEAs kök. Jag valde Optimal och tyckte de var snabba och bra!

    Och förlåt men man säger paperback om pocket på engelska? :)

    Louise 2014-09-23 22:35:54
    Svara
  • Lisa: jag bor i Stockholm!

    K 2014-09-23 21:00:25
    Svara
  • Lisa: känner igen mej. Om du vill får du gärna säga vilken stad du bor i.

    T 2014-09-23 16:50:40
    Svara
  • Sandra vad gör man när man själv är den som gjorde slut? När det har gått fyra månader och man äntligen har fått chans att utveckla sina egna intressen, ägnat mycket tid åt kompisar och börjat ligga med andra men ÄNDÅ nästan råkar kyssa honom på halsen när man hejkramas i skolan?

    Hur vet man att man är över någon? Och vad ska man göra för att komma dit? När det är jag som har mosat hans hjärta och egentligen bara borde va glad?

    D 2014-09-23 14:45:48
    Svara
  • DÖR på att hissen säger det! Måste bo där bara för det.

    moa 2014-09-23 10:25:48
    Svara
  • Jag vill bara uppmärksamma er på bokompaniet som de länkas till angående posterupphängaren från Ferm living. Jag fick aldrig min vara. Pengarna tillbaka efter nån månad efter ”hot” om anmälan. Googlar man bokompaniet så kommer de upp en massa härliga missnöjda köpare :/

    Carina 2014-09-23 10:01:42
    Svara
  • Tack för alla fina svar. Du ger så mycket bra tips!! Kram! <3

    Agnes 2014-09-23 09:12:48 http://agnesblixa.devote.se
    Svara
  • När jag renoverade mitt kök så gick jag genom offerta.se och anlitade SKV Bygg! De hjälpte mig med att rita köket på Kvik och kom med massa tips så det var super tyckte jag :)

    Maria S 2014-09-23 09:05:53
    Svara
  • tack tack tack för tipset om story hotel! ska lägga det på minnet nästa gång jag får för mig att dra till sthlm.

    elise 2014-09-23 08:32:54 http://instagram.com/edawareness
    Svara
  • K: Åh, det är hemskt att du känner samma sak men samtidig ger det mig hopp på något vis, vi kanske inte är helt ensamma i det ensamma iallafall.. Att livet är på paus känns verkligen som ett bra sätt att förklara det på!

    Kan jag fråga vilken stad du bor i?

    Lisa 2014-09-22 23:54:54
    Svara
  • Hej Sandra! Jag har ett bekymmer som gör mig så himla ledsen, som gnager i mig och håller mig vaken på nätterna. Jag är tillsammans med en kille som är underbar och som jag älskar. Vi har varit tillsammans i ungefär fem månader. När vi började träffas var det nästan början av sommaren och vi hade tid att ses nästan varje dag, eller åtminstone flera gånger i veckan. Det kändes som om vi var kära och som om han tänkte på mig, ville vara med mig och som om vi tillsammans var en stor, viktig del av hans liv. Nu när hösten kommit har han börjat avancera på sitt jobb och jobbar ofta kvällar och helger. Det skulle inte vara ett problem i sig, jag förstår att han måste fokusera på sitt jobb och det har jag försökt få honom att veta, men under de senaste veckorna har han knappt hört av sig, inte föreslagit att vi ska ses och framför allt inte skrivit eller sagt att han saknar mig eller tänker på mig. Det känns som om han har ”glömt” mig, eller i alla fall som om han inte ”kommer ihåg” att tänka på mig. Jag har sagt till honom att det gör mig orolig och ledsen. Det känns som om han inte är kär i mig. Det är det som gör så ont. Jag tror inte att min pojkvän är kär i mig. Och jag tror att han känner det, men inte vet hur han ska säga det till mig, inte ”hinner”/orkar tänka på det och vill ”få” mig till den insikten genom att låta vår relation rinna ut i sanden. Som resultat tänker jag efter innan jag skriver till honom, är rädd för vad som ska hända nästa gång vi ses och hur jag ska återhämta mig om det verkligen tog slut. Jag vet inte hur jag ska säga det till honom, för det känns som om det kanske ”får” honom att ”inse” att han inte vill mer och det skulle kännas som om jag var anledningen till att det tog slut. Det är en så hemsk känsla att känna att ens pojkvän inte älskar en och visar att han vill vara med en. Vad ska jag ta mig till? Jag behöver ditt råd.

    Linnea 2014-09-22 23:36:45
    Svara
  • Tror säkert du fått denna fråga typ tusen gånger MEN skulle bli överlycklig över svar, har fått för mig att du gjort ett inlägg om hur ”du bar dig åt” när du flyttade till NYC, hur du fick jobb/boende… ja allt det där! Är själv sugen på att bo där några år efter studenten, men då är det ju många saker som måste gå ihop. Men ja, är väldigt vilsen kring dedär och har ingen vidare koll så skulle betyda så mycket ifall du kunde länka inlägget (om jag ej bara inbillat mig) eller svara på mina frågor.

    tilda 2014-09-22 23:16:18 http://tildalycke.devote.se
    Svara
  • ååå jag älskar också saga!!

    emelie 2014-09-22 22:56:39
    Svara
  • Ia: Jag är utbildad inom IT men blev tyvärr arbetslös efter min examen. Jag var arbetslös i tre år innan jag började studera igen [alltså i år] och det är hemskt jobbigt att vara arbetslös för det tär på en både fysiskt och psykiskt men jag försökte bara ta en dag i sänder. Jag arbetade ideellt och läste lite kurser på distans och började arbeta på kontor någon gång i månaden så jag tjänade ihop någon tusenlapp ~ men mer än så kunde jag inte göra. Det råd jag kan ge dig är att ta en dag i taget och utbilda dig till det du vill bli och förhoppningsvis kommer du ut på arbetsmarknaden. Om du mot förmodan blir arbetslös efter din examen så förlora inte hoppet för allt ordnar upp sig så småningom!

    Lisa 2014-09-22 22:51:06
    Svara
  • Hej angående hantverkare så vet jag att i Norge kunde sånt fixas i samband med att man köpte köket på Ikea! Inte säker på hur det är i Sverige dock hm.

    Sara 2014-09-22 22:34:59 http://piratn.blo.gg
    Svara
  • Lisa! Jag känner lite som du tror jag. Jag hade rätt bra tonår även om jag ångrar att jag inte levde livet mer. Nu bor jag i en stad som jag borde kunna leva livet i. Men jag har inte lika många nära vänner här, mina bästa kompisar hemma växer ifrån mig, kommer närmare varandra och har aldrig tid att komma o hälsa på mig (känns det som). Så istället för att njuta där jag är oroar jag mig över detta och har ett sånt bekräftelsebehov, jag måste hela tiden visa vad för kul jag hittat på idag i denna händelserika stad osv osv. Inte så bra. Jag kanske svävade ut lite, men det känna också för mig att livet är över eller iaf i en lång dryg paus.

    K 2014-09-22 22:14:17
    Svara
  • FYI så har Saga i en intervju sagt att hon inte är feminist. Pascal E frågade henne rätt ut och hon svarade ”nej, feminist är jag inte”. :-(

    Emelie 2014-09-22 22:05:35
    Svara
  • Hej Sandra!
    Det känns lite som att du på något sätt är våran kompis, det är jättefint tycker jag. Nu ska jag för första gången ställe en fråga till dig, och det är en ganska trist sådan.
    Jag är snart 24 år och jag tycker det känns som mitt liv är över. Jag har levt det bästa livet man kan tänka sig – jättebra tonårsår, superroliga fester, massor av kompisar och killar – ALLT var SÅ bra!
    Men nu är det över (och det gör mig så himla ledsen!)
    Det började för två år sedan när alla i kompisgänget flyttade till olika städer för att plugga (inklusive mig själv) Ny stad och jag var redo för att skaffa en massa nya kompisar, men det fanns liksom ingen. Jag hittade faktiskt inga riktiga kompisar överhuvudtaget. Det fanns ingen som ville följa med mig på spontan tågresa till närmsta storstad, ingen som vill åka på festival eller bara supa sig jättefull en tisdagkväll. Ingenting!
    Jag provade flyttade till en ny stad denna termin eftersom jag inte trivdes så bra på den förra (obvious), men känns som det blivit samma sak här. Visst jag har hundra kompisar, spelar i ett handbollslag med 26 andra tjejer, är supersocial och umgås, men det är liksom ingen som är min kompis på riktigt, som ringer mig en söndagmorgon och frågar om jag lyckades hångla med den där killen jag ville ha – ingen vet ens att den killen finns för jag har ingen att berätta om honom för!
    Mina gamla kompisar finns ju självklart kvar, men jag märker att de har hittat nya och har massa annat för sig.

    Vad gör man när man känner att allt det roliga i livet har passerat? När man inte längre (som kanske världens mest sociala person) klarar skaffa några riktiga kompisar som vill veta och vara med mig!
    Hur gjorde du när du flyttade till nya städer? Det är väl inte meningen att man i en ålder av 24 ska känna att allt det roliga är över eftersom man inte har någon att dela det med.

    Lisa 2014-09-22 21:34:43
    Svara
  • Alltså blir så roligt att läsa kommentaren om köksrenoveringen som att Elsa Billgren har skrivit den (iom att hon just skrev att hon köpt ny lägenhet). Japp.

    Linea 2014-09-22 20:57:55
    Svara
  • haha, inlägget (eller stycket) om one day är detta: http://rodeo.net/niotillfem/2011/08/stockholm-ur-telefonen/! (minns så himla tydligt att du skrev att de hade översatt ”ge mig fem”. alltså hur jag minns detta fyra år senare är ju lite crazy men jag kan minnas de galnaste detaljerna. till exempel i somras när jag jobbade i klädbutik kom det in en kvinna som hade provat en jacka två år tidigare men inte köpt den. jag bara ”hej du var här för två år sedan och provade en militärgrön jacka, den är på 75% rea nu om du vill prova igen.”)

    vicky – haha helt otroligt!!

    Vicky 2014-09-22 20:53:44 http://vickys.se/
    Svara
  • Va kul med frågestund, älskar sånna!

    Jämtlandshanna 2014-09-22 20:37:01 http://jamtlandshanna.wordpress.com
    Svara
  • Hej! Har hört att den svenska översättningen till ‘En Dag’ är ganska bedrövlig, men läs den på engelska! Då är den finfin och all engelsk slang blir som den ska (:

    Ida 2014-09-22 20:28:43
    Svara
  • http://www.huffingtonpost.com/2014/09/21/emma-watson-gender-equality_n_5858206.html?1411333233&ncid=fcbklnkushpmg00000046

    Denne må med på neste samleinnlegg om feminisme!! :)

    Vilde 2014-09-22 20:17:31
    Svara
  • Precis på min fyllda 16 års dag den 10 september träffar jag en pojke(W), en pojke som var så söt och go och som jag verkligen inte kunde sluta tänka på. Vi skrev hela kvällen, W sa att efter att han sätt mig första gången så kunde han verkligen inte förmå sig att inte träffa mig igen. Vi skrev hela dagen därpå och dagen efter det och sen åkte jag på läger där det slutade med att jag träffade en annan pojke(L) som också var helt underbar men på helt andra sätt och hipp som happ så låg vi i samma säng hela sista natten och mös och hade hångelparty. L har jag knappt pratat med sen dess oturligt nog och jag tänker saknande tillbaka på sista natten på lägret hela tiden. Jag fortsatte skriva med W. Lägerhändelsen gjorde mig jätte förvirrad och jag visste inte vad jag skulle tänka eller hur jag skulle hantera situationen. Jag var delad och sa till pojken att jag inte visste hur jag kände än och så berättade att jag att jag har problem psykiskt som jag har svårt att hantera. Han va till en början förståelig men började sen vara med tjejer som gillade honom och allt detta berättar han för mig och säger att han är attraherad av en av de trots att han ena vecka tidigare hade sagt till mig att om jag höll på med andra killar(som om det skulle hända) så skulle han skita i mig. Han har sovit över hos ena tjejen och är med henne mycket. Jag frågade om jag fortfarande fanns med i bilden, eller om jag borde gå vidare. Han svarade att han inte visste, att han skulle säga till när han hade det klart för sig. Jag mår jätte dåligt över det här. Allt jag vill är att få gilla någon som gillar mig tillbaka (och ha någon att hångla med för wow vad det är underbart). Men jag förvärrar bara saker, håller fast för hårt så de tillslut rymmer när det kommer någon annan, någon bättre. Vad ska jag göra?

    Matilda 2014-09-22 20:17:24
    Svara
  • De här inläggen är alltid mina favoritinlägg.

    Emelie 2014-09-22 20:05:44 http://instagram.com/hummelie
    Svara
  • Har en fråga till nästa frågestund!
    Har nyss börjat en utbildning och typ varje dag tänker jag: är detta rätt? Kommer jag få jobb efter? (Pluggar inget konkret som sjuksköterska eller lärare).
    Får alltså oro för vad som kommer hända om tre år. Hur tycker du man ska tänka?
    Typ min mardröm är att vara arbetslös efter examen.

    Ia 2014-09-22 19:37:42
    Svara
  • älskar dina svar. älskar att du tar dig tid att svara och länka hit och dit. så fint och snällt. kram!

    hanna- ackribi 2014-09-22 18:38:46 http://ackribi.blogspot.se
    Svara

senaste från Creative

Sandra Beijers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Fanny Ekstrand
Home
Andrea Brodin
Man
Kevin Triguero
Hälsa
PT-Fia
Home
Sanna Fischer
Lifestyle
Linn Herbertsson
Creative
Sandra Hjort
Home
Julia K
Creative
Linn Wiberg
Creative
Flora Wiström
Creative
Sandra Beijer
Hälsa
Fannie Redman
Man
Viktor Frisk
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Sanne Alexandra
Creative
Sara Edström
Man
Johan Hurtig
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Dasha Girine
Mode
Chrystelle Eriksberger
Mode
Pamela Bellafesta
Mode
Emelie Wikström
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Elin Johansson
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Träningsglädje
Man
Marcus Schuterman
Man
Philip Conradsson
Man
Niklas Berglind
Mode
Linn Eklund
Home
Amelia Widell