Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

berlin, en morfar och sammetsmänniskor.


Här kommer ett knippe till av era historier om det bästa som hänt er på sistone <333 

 


Att mitt nya lilla kompisgäng jag hittat i staden jag började plugga i så gärna vill till Berlin en weekend. Men då en av oss precis skaffat lägenhet och lagt massor av pengar på möbler fanns ingen ekonomi till detta. Därför köpte vi andra resan till henne i födelsedagspresent. När hon öppnade paketet, efter nått glas vin, blev hon alldeles tyst och tårar började rinna. ”Ska vi till Berlin?”, frågade hon. ”JAAA!”, vrålade vi.


Min bror blev väldigt sjuk, han kunde inte gå eller äta eller nånting, han som annars lyfter vikter och äter kvarg och grejer. Han var på väg att dö, men det gjorde han inte. Han finns kvar hos mig. Att han gör det är det bästa som hänt mig någonsin.


att han tycker om mig trots att jag var jättefull och tvingade honom att göra snöänglar i snön med mig när det var svinkallt.


När man har gått runt med en molande känsla i magen om att ens barn kanske inte riktigt pratar så mycket som man ska när man är tre år. Och BVC-personen säger efter 3-årskontrollen att det nog är allra bäst att gå till en logoped ändå, så att barnet inte ska hamna utanför och inte få vara med de andra på förskolan.
När tårarna är exakt så himla nära då som det bara går att välla ut genom ögonen. Så tittar man på ungen och säger ”ska vi gå till en doktor och lära oss prata?” Och ungen svarar ”Ja, wihoo” och man fattar att ÄNNU finns det inget i den där lilla människans värld som heter dåligt självförtroende. Ska göra allt jag kan för att det alltid ska vara så.


Tidigt på morgonen viskade jag tyst ‘måste fara till skolan och föröska få nånting gjort’ han slog upp ögonen ‘va? nej!’ och drog mig intill honom. Hostade i kapp, skrattade, stökade, låg med varandra hela morgonen och för en gångs skull såg man solen stiga. Utbrast ‘jag är helt löjligt kär i dig’ han skrattade ‘jag med’. Att cykla till skolan mitt i vintern med huvudvärk och sömnbrist kändes fint efter det.


I december dog min morfar. Det är första gången jag känner sorg och det är precis som i en bok, det gör precis lika ont som det beskrivs och följer precis samma mönster. Hans död har fått mig att vilja leva mer än någonsin. Så jag sa upp mig från mitt jobb som jag vantrivs på, skaffade en hemlös hund som ska få lämna sitt skitliv i Rumänien och bokade in en tjejhelg i Köpenhamn i maj och sedan två veckors bilsemester i Europa i sommar (med hund <3!). Det är det finaste som hänt mig på senaste, en sådan stark känsla av att vilja leva mitt liv tull fullo och sluta vara rädd för vad andra ska tycka och tänka. SKIT IT BA och morfar den här är för dig!


En kille som jag har varit sugen på sedan mars förra året hörde av sig för några fredagar sedan och undrade om jag ville ha sällskap där jag var. Vilket var i min säng. Det ville jag. Han stannade tills fyra dagen efter.


Jag fick sällskap hem efter en utekväll av en kille jag känt lite ytligt i cirka ett år. Har alltid tyckt bra om honom men aldrig tänkt något mer. Han är så underbart knäpp och kallade mig för sammetsmänniska (pga mjuk tydligen). På morgonen målade vi på våra frukostägg med guldfärg och ingenting kändes konstigt. Vet inte om det kommer leda någonstans men vill liksom bara tacka slumpen för att detta råkade hända mitt i en annars ganska misärig tillvaro!


Efter Tussilagos spelning nu i helgen frågade jag vakten om de sålde tishor. Slutade med att jag fick gå ”backstage” krama alla i bandet och såklart köpa en tshirt. De va en liten scen och jag stog längst fram men sångaren bara:
-Ja men de va ju du, du som dansade!

 

 

Translation. Some moments that happened to my readers recently.

 

photo source: John Bozinov.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
16kommentarer
  • Det finaste som hänt mig på sistone:
    Att efter fem långa månader, då jag försökt men misslyckats att komma över honom, få ha honom snarkandes i min säng med sin arm runt om mig igen. Allting har börjat om nu. Fast egentligen är det som om det aldrig tog slut, som om de där fem skitmånaderna aldrig hände, för det är så självklart att det är vi.

    Sandra 2016-02-26 09:21:49
    Svara
  • Jag kan inte sluta le, för jag tänker på att jag för nåt år sen skickade in en egen historia som du valde ut, om hur jag fick drömkillen no 1 jag drömt om så länge. Och nu ligger jag i ett tält i Australien med han bredvid mig, fortfarande <3

    L 2016-02-26 00:01:35
    Svara
  • Till dig med barnet som får gå till logopeden. Jag hoppas ni får komma till en fantastisk logoped som hjälper er, jag upplever att de flesta barn tycker det är roligt att få komma till logoped och ”leka” och ditt barn verkar ju ha precis rätt inställning :), en massa spel och roligheter och fullt fokus på barnet. Kan ju knappt bli bättre. :-) Jag är själv logoped och har träffat så många härliga barn och familjer i liknande situationer som er. Och kom ihåg. Det finns så många olika sätt att kommunicera på, inte bara via munnen.

    Maja 2016-02-25 22:27:16 http://yttersttrivsamt.blogg.se
    Svara
  • herregud de här är så himla fint, börjar nästan gråta glädjetårar!

    Hannah 2016-02-25 09:53:24 http://hannah.devote.se
    Svara
  • Vad gör man när man är 17 år och man inte klarar av ens tanken på att vara utan personen man är ihop med men man börjar fnissa för att man tänker på något annat när man hånglar och att bekräftelsen man får alltid är i form av ett ”detsamma” och man börjar gråta av glädje när personen frågar om man ska hitta på något för att man kan räkna de gångerna han frågat om man ska hitta på något/ses/titta på en film/vara/sova ihop/gosa på sina två händer (efter ett års förhållande) och alla andra säger att man är goals men man själv tänker att de vet ju egentligen inte och att man inte heller själv vet och man tänker att man är sämst på att vara ihop och att man har försökt prata med honom om att man behöver mer av någon sorts bekräftelse för att man tvekar och nojar så otroligt mycket på om det är kärlek från båda håll men att ingenting händer och man tillslut ligger hemma och gråter för att man inte förstår det här med att vara ihop och vad i helvete man ska göra?????????????

    Hilma 2016-02-25 01:08:14
    Svara
  • FINHETEN på alla dessa inlägg. Åh:ar mig som tusan <3

    ISA 2016-02-24 23:20:39 http://isabyl.devote.se/
    Svara
  • Alltså. Tjejgänget med Berlinresan och brodern som var sjuk. <3 *Torkar liten tår*

    Anna, New York – My Bite of the Big Apple 2016-02-24 20:12:05 http://www.newyorkmybite.com
    Svara
  • Alltså detta behövdes så mycket. 2016 har varit piss hittills. Har blivit sjukskriven för depression, haft oftare feber än varit utomhus och fick veta att jag måste göra min fösta omtenta på evigheter. Det plus massa familjestrul och en minst lika sjuk pojkvän.
    Alltså så skönt att andra haft det bra<3

    Emma 2016-02-24 19:28:53
    Svara
  • till dig med treåringen: min kusin var supersen med att prata, han har alltid haft vänner ändå, men det är klart att det var lite jobbigt för honom. Men: nu helt plötsligt pratar han inte bara i en rasande fart, han går i 2:an och är bäst på att läsa högt och snappat upp engelskan hur snabbt som helst trots att de bara introducerat det lite lätt (nu sitter han hemma och googlar ord på kvällarna pga. så sugen på språk). Där inne finns en liten stjärna som bara behöver få känna på orden lite längre!

    sarah 2016-02-24 18:59:19
    Svara
  • Fantastiska berättelser. Har varit ledsen prick hela dagen men nu, nu känns det bättre.
    Tack

    Hilly 2016-02-24 18:28:56
    Svara
  • Treåringen alltså, hjärtsnörp!

    Anna 2016-02-24 18:20:49
    Svara
  • Texten om treåringen och logopeden både svider och värmer i hjärtat. Imorgon har jag själv varit mamma i hela fem veckor och min bebis hade en tuff första vecka med dropp, sondmatning och en mask för att hjälpa lungorna och jag var knappt orolig någongång. Alla frågar om hur det känns att behöva ta hand om något så litet och skört om jag är rädd för att rulla över barnet när vi sover i sängen eller att jag ska tappa mitt barn eller inte vara tillräckligt rädd om nacken. Om jag någonsin är osäker på om mitt barn får tillräckligt med mjölk ifrån mina bröst eller om jag får skuldkänslor när han har ont i magen kan det ha varit för att jag åt stark mat med massa lök i. Inte en gång är jag rädd eller orolig för något av det där just nu känner jag mig hur trygg och säker som helst. Det som oroar mig är sen när han inte är såhär liten och inte ligger intill mitt bröst. Jag och den andra föräldern kan ju bara vara så kärleksfulla och stöttande vi kan jämt mot det här barnet men tänk om det inte räcker tänk om världen gör barnet ledset och otryggt! Jag ska också göra allt jag kan för mitt barns självkänsla och självförtroende sen kan man ändå bara hoppas på det bästa!

    Edvina 2016-02-24 17:45:35
    Svara
  • Åh fina berättelser <3 <3 har en annan fråga. Jag ska äntligen ta mig i kragen och göra en fotobok med mina foton. Hur sparar du dina filer i Photoshop för att de ska bli bra i boken? Jpeg, tiff, hur stor till storleken? vore fint att veta, för dina fotoböcker är ju drömmen!!! samt: var gör du dem? puss

    henrietta 2016-02-24 16:01:24
    Svara
  • gud så himla fina historier!

    anna 2016-02-24 15:40:00 http://whiskeysour.blogg.se
    Svara
  • Åh, älskar sista speciellt <3 Jag såg Tussilago förra året på en liten klubb, dom är magiska!

    ems 2016-02-24 15:34:01
    Svara
  • hej Sandra, älskar din blogg så otroligt mycket. jag undrar vart du får tag på alla dina denim jackor eller jeansjackor, letar hela tiden efter denimjackor till våren, kram.

    André 2016-02-24 15:33:43
    Svara

senaste från Creative

Sandra Beijers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Träningsglädje
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Sanne Alexandra
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Mode
Petra Tungården
Home
Andrea Brodin
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Tess Montgomery
Man
Marcus Schuterman
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Emelie Wikström
Mode
Chrystelle Eriksberger
Man
Kevin Triguero
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
PT-Fia
Creative
Sandra Beijer
Man
Philip Conradsson
Mode
Pamela Bellafesta
Mode
Fanny Ekstrand
Creative
Linn Wiberg
Creative
Flora Wiström
Creative
Sandra Hjort
Hälsa
Foodjunkie
Home
Sanna Fischer
Home
Julia K
Mode
Linn Eklund
Home
Amelia Widell
Creative
Sara Edström
Man
Johan Hurtig
Man
Niklas Berglind
Man
Viktor Frisk