Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

en gammal kinesisk farbror, sovsällskap och snapchat.

8682d44079d97d5349015f599a6821b6
Glad onsdag. Låt oss göra denna svinkalla morgon lite mysigare med historier om fina saker som hänt er.

.

När jag tvivlade på min musik såpass mycket att jag kände att jag ville sluta hålla på med musik (aka det som varit mitt liv sedan jag var typ 9) helt och hållet. Så berättade jag det för min lärare varpå han svarade ”If you quit now, I will kill you. You’re so, SO talented, and so musical, and the future is bright for you.” Alltså jag DOG

 .

I januari såg jag min storebrors flickvän kyssa en annan kille. Hon visste inte att jag var på samma bar som henne och jag grät i taxin hela vägen hem till honom för att jag visste att jag var tvungen att berätta för honom att hans första kärlek varit otrogen. Tre månader efter att dom gjort slut kändes det som att han aldrig skulle skratta igen så jag tog mina sparpengar och bokade en resa till Barcelona till oss. Sista kvällen träffade vi ett tjejgäng som också var från stockholm och när vi kom tillbaka till hotellet såg han att en av tjejerna lagt till honom på Facebook. Förra helgen stötte jag på tjejen från Barcelona i rökrutan utanför en klubb och hon vinglade fram till mig och skrek ”tack för att du gjorde så att jag fick träffa din underbara jävla storebror”. Sen skålade vi för honom. Och nu skrattar han igen.


Här om veckan träffade jag på tre supersöta människor på samma dag. Den första var en långhårig tanig fotbollsdomare som pratade med supersnäll viskande röst. Den andra var en lång hårdrockare med en F! pin på kepsen. Och den tredje var en gammal kinesisk farbror som behövde hjälp att ta sig till Ikea <3 smälter när jag ser gulliga människor på stan


När han skrev: ”Vill du ha sovsällskap?” Efter jag hade slutat jobbet vid 21:15.


Jag gillar inte barn, men jag föll pladask för min 10-åriga avlägsna syssling som jag träffade på min farfars 70-årsfest igår. Hon var kaxig, mogen och hon lärde mig en massa om youtube. Vi hängde hela kvällen, och i slutet sa hon att hon önskade att jag var hennes syster. Nu har jag bestäm mig för att bjuda henne till Stockholm på en girl power-helg.


En gullig kille som jag matchade med på tinder har vänt upp och ner på mitt sexliv totalt. Han kan från ingenstans börja förföra mig, slita av mina kläder och lyfta upp och bära in mig till sovrummet. Sexet handlar nästan bara om min njutning, till skillnad från alla andra killar jag varit med innan. Häromdagen fick han mig att komma av oralsex för första gången i mitt liv. Känns rätt fantastiskt att veta hur det faktiskt kan och borde vara.


Efter några veckor av att låtsas som ingenting i skolan, inte hångla framför klasskompisarna och bara röra varandra när ingen såg skickade han en snapchat på mig till sin mamma. En lördagmorgon när jag satt i sängen i pyjamas tog han en bild och skickade till henne, och jag tänker att om han berättar för sin mamma behöver jag nog inte oroa mig över vad vi är. Dagen efter kysste jag honom mitt framför alla. Han kysste mig tillbaka.


Att vi är inne i en sån jävla GIRL POWER tid. Vi håller varandra om ryggen. Fy fan de känns SÅ JÄVLA BRA FÖR TJEJER ÄR JU SÅ JÄVLA GRYMMA OCH VI BORDE HYLLA OSS SJÄLVA DAGLIGEN.
SÅ SKÅL PÅ ER TJEJER DÄR UTE. JÄVLIGT MYCKET SKÅL FÖR NI ÄR SÅ FÖRBANNAT BRA OCH STARKA.

 

photo source.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
41kommentarer
  • jeg elsker de her innleggene <3

    marire 2017-01-17 20:52:37 http://hoydepunkt.wordpress.com
    Svara
  • Att man precis bokade en lägenhet i London. Och att man ska bo där hela våren. Med sina två mysiga tjejkompisar. Och få jobb på typ en brittisk pub och leva life

    isabel 2017-01-10 11:28:38
    Svara
  • Vill så gärna känna glädje över att ”ha kul” med killar. Men jag kan inte, vill inte. Insåg för att tag sen att jag har haft ons och träffat killar som jag inte har gillat på grund av social press. Så jävla sjukt egentligen, men det är sant. Jag har lovat mig själv att framöver inte göra något som inte känns helt rätt. Jag känner mig konstant så tråkigt och onormal som tar bort tinder, inte går på massa dejter inte ligger runt. Men det är bara så jag är, och jag måste nog börja acceptera att det är jag, och att det är helt okej! Hoppas att jag någon dag kan träffa någon som jag gillar och som gillar mig tillbaka. Det vore väldigt fint!

    My 2017-01-08 22:46:15
    Svara
  • Det här är så fint <

    TIDSTJUVEN 2017-01-08 00:34:55 http://tidstjuven.com/
    Svara
  • Jag ÄLSKAR det här!

    Hanna 2017-01-06 19:02:12
    Svara
  • Vi sågs inte på ett halvår. Jag kände att mitt hjärta tävlade mot tiden och tog första tillfälle jag kunde att åka 50 mil. Så stod han bara där. Jag hade glömt att han var på riktigt. Att han inte var gjord av plast. Han andades och hade om möjligt ännu vackrare hals än vad jag minns. Vi lyssnade på Håkan och hånglade. Hela jävla natten hånglade vi. Såhär i efterhand hade vi nog all tid i världen.

    Hanna 2017-01-06 17:55:23
    Svara
  • Åh TJEJKOMMENTAREN JAG ÄLSKAR DEN. SKÅL!!!

    Brita 2017-01-06 07:44:02 http://brita.elle.se
    Svara
  • I högstadiet smög vi runt och pussade varandra bakom skåp och höll varandras händer under filtar i kafeterian
    det hela slutade med krossade hjärtan som de flesta högstadiekärlekar gör.
    När klockan slagit väldigt många timmer över midnatt på nyårsafton tog han min hand, han ville prata om oss.
    Jag frågade honom vad han menade ”det finns inget oss?”
    Han berättade att han ville att det skulle finnas.
    När alla somnat förutom vi (han, jag, oss!!!) hade vi vattenkrig i köket och åt halvfrusen Pan pizza
    och pussades å sånt.
    Nu skickar han gulliga bilder på sin katt och frågar hur jag mår.
    <3

    M 2017-01-06 00:10:30
    Svara
  • Får väl också ta och dela med mig av en mini grej. Har alltid varit religiös så länge jag kan minnas men är uppvuxen i en familj som är väldigt emot religion och allt som har med Gud att göra så har alltid hållit det för mig själv. Fick inte konfirmera mig på högstadiet vilket är något jag deppat över riktigt länge, men bestämde mig att nej nu är det dags att ta tag i det så gick med i en konfa grupp för vuxna för några månader sen och har där fått träffa människor som gett mig hopp på mänskligheten och skapat extremt många leenden på läpparna. Gud vilka härliga människor det finns där ute <3 att få lära känna en grupp med så äkta och godhjärtade människor samtidigt som min relation till min religon växer har sättit ljus på tillvaron något extremt i min annars enfärgade vardag.

    Sandra 2017-01-05 16:39:20
    Svara
  • Mitt hår är nästan alltid ruffsigt eftersom det dels är så i sin natur men också för att jag inte hittar motivation till att borsta det sådär jätteofta. Detta har lett till att han titt som tätt kallar mig sin lilla trollunge. I julas hade vi känt varandra i lite drygt 100 dagar och jag öppnar ett paket med ett penntroll i. Hon har en liten väska och i väskan ligger en liten, liten, liten lapp där det står ”Här får du en alldeles egen liten trollunge <3" med en spretig handstil.

    Lina 2017-01-05 15:28:09
    Svara
  • Så fint att få höra om andras fina grejer som hänt. Får mig att känna lite hopp om att jag kanske själv en dag kommer kunna skriva om något fint som hänt.

    Anno 2017-01-05 12:25:43 http://envagtillbaka.blo.gg
    Svara
  • Alltså håller med om den sista, vilket jökla uppsving all girl power har fått! Älskar att vi är inne i en tid då vi hjälper varandra och håller varandra om ryggen. Puss och kärlek till alla er tjejer och kvinnor där ute som dagligen drar ert strå till stacken! (Och tack Sandra för att du är en sån grym förebild)

    Lisa 2017-01-05 09:36:31
    Svara
  • Hej alla fina

    Efter typ år av nedstämdhet och att varit ensam, så börjar jag för första gången känna att nej nu fan räcker det. Har efter studietiden flyttat hem till en liten håla och tänker bo och jobba här en tid, för har varit så vilsen. Jobbar nu på att komma in i det kompisgäng som finns här, många gamla kompisar och lite nya. Har under studietiden inte riktigt känt mig som en i gänget, fast alltid när en viss kompis är med har det känns bra.

    I fjol somras så var vi fulla och fnittrade och jag sa att jag bara önskar han är lycklig, och han sa att ”när vi är tretti, om vi är singlar då bara gifter vi oss!”, ”fan va bra du är Ellen, du gör mig så glad!” osv.

    Och nu då? Nu är han singel. Min allra bästa killkompis. Och vi bor inte i olika delar i landet, utan i samma stad.

    Va gör jag nu? Så rädd att förstöra allt vi har, både vi två och hela gänget. Så rädd att han inte ens tänkt tanken. Man kan ju liksom inte bara säga ”du e så jävla snygg kom hem med mig”. Inte till sin bästa vän….. Va gör jag nu?

    Ellen 2017-01-04 21:53:21
    Svara
  • Berättelsen om brodern hur fint <3

    Madde / Livet som mamma, lärare och doula i Dalarna 2017-01-04 20:46:19 http://www.saramadeleine.se
    Svara
  • När jag kom hem och såg att jag för första gången fått mitt jobb tryckt i print som når ut till nästan hela världen!!!!! Lycko-kittlet som känns ända ned i magen. Tusan vilken skillnad det på nått löjligt sätt är att kunna hålla det man gjort i händerna och bläddra bland sidorna jmf att få ett jobb publicerat på nätet. Blev så överpeppad att jag blev tvungen att hälla upp ett litet glas bubbel och skåla för mig själv, klappa mig på axeln och tänka att jag är ganska så duktig på mitt jobb ändå. Viktigt att påminna sig själv om man är bra på saker, lätt att ibland glömma av det i all vardag och stress.

    C 2017-01-04 19:59:10
    Svara
  • ÅH VAD JAG ÄLSKAR DE HÄR INLÄGGEN!!!!! Dina läsare är fan de bästa.

    La Linda 2017-01-04 18:46:56 http://lalinda.se
    Svara
  • Behöver hjälp. Av någon bara.
    Jag är hon som alltid älskar så sjukt hårt, är rädd för att bli lämnad, blir sedan lämnad och heartbroken. Min pojkvän och jag har snart varit tillsammans i fyra år och han är en helt fantastisk människa och min bästa vän. Jag har liksom alltid gått runt och väntat på att han ska sluta älska mig (precis som alla de andra pojkarna), men så en dag i början av december insåg jag att JAG inte alls kände så mycket som jag brukar. Tänkte att det går över för vi alla kommer ju i svackor ibland, men nu har det gått ett tag och jag har PANIK. Jag älskar denna människa och vill verkligen ha en framtid med honom, men hur i helvete jobbar man tillbaka kärkänslan igen? Jag vill inte att detta ska ta ett slut och jag vill bara få tillbaka känslorna jag haft förut. Igår berättade jag detta för honom och han bröt ihop. Vi låg i sängen i timmar och försökte komma fram till hur man ska fixa detta, för vi vill verkligen fixa det. Behöver väl mest tips av någon som känner igen sig. Hur jobbar man ihop en relation igen? Hur gör man för att hans kramar ska kännas lika bra som förut?

    Alice 2017-01-04 18:35:58
    Svara
  • Älskar verkligen dessa inlägg. Mer sånt ❤

    Emma 2017-01-04 17:46:21
    Svara
  • Sandra eller någon, jag behöver något typ av råd pga är så vilsen och helt känslodöd och den här platsen är så himla fin så nu skriver jag här och hoppas någon svarar. Jag och mitt ex var tillsammans i sex år och har känt varandra hela livet. Det tog slut i våras efter många månader av att det inte blev bättre. Kortfattat var väl han väldigt frånvarande och borta mycket, tillslut blev jag typ likgiltig i relationen och var sedan otrogen. Vi försökte laga det men det gick inte. Jag träffade den där killen jag var otrogen med ett tag när vi gjorde slut men det var så uppenbart bara för att komma över exet. Mådde så fruktansvärt dåligt under den perioden, var på psykakuten för att jag trodde att jag skulle dö, sjukskriven från jobbet, tog sömnpiller i två månader för att kunna sova. ”Du måste sova och du måste äta”, som min läkare sa. Vi hade på riktigt världens långsammaste break up, vilket jag vet är skitdumt men jag hade typ inte överlevt något annat. Jag flyttade därifrån i mars, i maj gjorde vi slut, vi delade upp lägenheten i augusti, i oktober slutade vi ligga med varandra och i november sa jag att nu får vi inte höras på ett par veckor för jag kan bara inte ha honom tillgänglig hela tiden. Och jag mådde faktiskt bättre av det. Nu har vi hörts en del senaste två veckorna och jag har känt på mig att han har träffat någon. Igår sågs vi och det visade sig att jag hade rätt. Dom har setts i två månader. Allt var så hemskt och sorgligt men också fint när han berättade det. Vi var båda ledsna, jag frågade lite men vill inte veta något om henne egentligen. Grät hela vägen hem och gick sönder när jag kom innanför dörren, men det känns ändå helt okej. Jag har varit med om värre. Känner inget agg mot henne, hon har ju inte gjort något och systerskapet ni vet. Känner inget agg mot honom heller, han berättade efter en fair tid och var så jävla snäll när han gjorde det. Så har det varit sedan vi gjorde slut, vi är snälla mot varandra, bråkar inte, bearbetar tillsammans men också själva. Vi pratade om just det igår, att det nog varit jobbigare pga detta (att vi liksom inte har brutit helt) men han säger att vi nog kommer vara glada för det i framtiden för att det kommer göra att vi kan vara vänner. Vilket jag verkligen vill, inte nu när jag mår såhär och vi fortfarande inte är över varandra helt, men sedan. För jag vill faktiskt inte att vi ska bli tillsammans igen. Det fanns en anledning till att det tog slut, utöver att jag var otrogen. Jag vet egentligen vad jag behöver göra nu. Ha honom på längre avstånd igen och typ fokusera på dom negativa sakerna med honom och vårt förhållande, komma ihåg varför vi inte ska vara tillsammans. Men jag känner mig så jävla vilsen och vet inte hur jag ska komma ur det. Jag ser ju att det går framåt, jag mår bättre och har kommit rätt långt. Men ändå. Är så himla vilsen och helt känslodöd när det kommer till kärlekskänslor. Jag vet inte ens om jag skulle kunna känna något för någon jag ligger med för jag håller liksom mig själv så långt borta ifrån dom. Som världens högsta, tjocka och ogenomträngliga mur. Börjar jag tindra med någon eller messa med någon jag träffat är det typ som att jag inte är där, inte på riktigt. Jag bryr mig så jävla lite om dom egentligen. Känns som att jag under det här året har bränt ut hela känsloregistret och aldrig kommer känna något för någon igen. Inte på riktigt. Och det är inte det att jag är deprimerad för jag är egentligen oftast glad nuförtiden, gör saker med vänner och så. Är just kärlekskänslorna det är fel på. Är det någon som känner igen sig? Vad fan ska jag göra?

    Anna 2017-01-04 15:34:10
    Svara
    • Svar på Annas kommentar.

      Tack för alla svaren <3. Nej alltså jag känner inte direkt någon press på att hitta någon, vet inte ens om jag vill det. Mer att jag är less på att killar jag ligger med betyder 0 för mig, och att jag typ blir lite orolig för att det alltid kommer vara så, att kärleksförmågan typ har försvunnit. Men det är nog som ni säger, att det bara får ta tid.

      Anna 2017-01-05 10:01:28
      Svara
    • Svar på Annas kommentar.

      Anna, känner igen mig massor. För några år sedan gick jag ur ett 7 år långt förhållande. Det tog såå lång tid innan jag ens kunde titta åt en annan kille. Fick panik om någon rörde mig, låg inte med någon på 9 månader och att dejta var det verkligen inte på tal om. Sen dess har jag haft ett kortare förhållande och när den tog slut reagerade jag ungefär likadant. Efter den relationen tog det 6 månader innan jag hade sex med eller kände minsta lilla gnutta av intresse för någon annan. Och vet du, det är så jävla okej att hantera uppbrott på det sättet! Man behöver inte dejta eller ligga bara för att man är singel. Man behöver faktiskt inte ett skit som inte känns bra. En dag kommer du känna något för någon annan igen men MAN ÄR INTE REDO FÖRRÄN MAN ÄR REDO! Det bästa som har hänt mig under dessa långa dejting- och sexlösa perioder är att jag lagt all min tid och kärlek på mina vänner. Har byggt upp så sjukt fina vänskapsrelationer och det är värt allt, alltså ALLT! Ha kul och låt det andra komma när det kommer, låt det ta den tid det tar.
      (Och ps att jag känner igen mig så mycket i hur du beskriver relationen till ditt ex. Jag och killen som var tillsammans i 7 år bröt kontakten nästan helt under en lång period, men sen plockade vi upp den igen och nu är vi bästa vänner. Kärleken behöver inte försvinna utan kan förvandlas till en annan form av kärlek – men det är nog klokt att bryta ett tag för att ändra mönster och lära sig stå på egna ben innan man kan bygga upp den där nya fina vänskapsrelationen)

      Matilda 2017-01-05 00:17:05
      Svara
      • Svar på Matildas kommentar.

        Tycker det är så himla fint & lugnande att läsa sånt här. Att folk verkligen klarar av att ha en fin relation trots att det tagit slut. I princip det enda jag bryr mig om just nu.

        S 2017-01-07 00:40:45
        Svara
    • Svar på Annas kommentar.

      Jag har varit (är fortfarande?) med om något liknande, fast omvänt, typ. Man tror att man ska dö, inte bara en gång, utan jämt. I slutändan har man dock inget annat val än att försöka fortsätta framåt. Vad ska man annars göra?

      lina 2017-01-04 19:56:30
      Svara
      • Svar på linas kommentar.

        Är typ i samma situation som du! Känner mig helt emotionellt utmattad eftersom jag har känt SÅ mycket den senaste tiden (sedan i våras, precis som du), och då är det ju svårt att engagera sig i någon ny. Alltså händer det så händer det ju, men det där med att tindra och aktivt försöka väcka nåt till liv är svårt, för mig iallafall. Det måste kanske få ta lite tid?
        Jag får allvarligt ångest av killar nu. Typ om jag ska träffa nån så blir jag helt borta och skakig. Tror att detta är pga orkar inte bli inblandad i nåt, typ kärlek hehe. Är så trött. Nåja, fint inlägg iallafall och mkt relaterbart!

        Jossan 2017-01-04 20:22:49
        Svara
        • Svar på Jossans kommentar.

          …men jag menar: om du är glad med dina vänner, MÅSTE du träffa/dejta nån? Så himla mkt press tycker jag med det här att träffa nån ny. Vill man verkligen det och längtar så är det ju en sak, men är man helt känslomässigt utmattad är det väl inget fel i att fokusera på sig själv och sina vänskapsrelationer ett tag.

          Jossan 2017-01-04 20:24:30
          Svara
  • Har precis sett klart easy, eftersom du gillade den tänkte jag tipsa om en bok som påminner lite om serien http://www.norstedts.se/bocker/113493-huliganerna-kommer-pa-besok några år på nacken och du kanske har läst den redan men det är många fina historier i den.

    LG 2017-01-04 15:19:02
    Svara
  • Vid 12slaget kollade han in i mina ögon säger att han älska mig för första gången och jag känner exakt likadant & säger det tillbaka. Sen kysstes vi länge. När vi kom hem sent på natten, så ser han på mig igen med sina fina ögon och säger ”det är dig jag vill leva mitt liv med. Jag säger inte detta bara för jag är full, jag kan säga de varje dag till dig.” Där och då så visste jag hur de kändes att hitta hem.

    Lollo 2017-01-04 13:18:52
    Svara
  • Så himla fina historier!
    mer sånt här ^^ <3
    kram
    Emma

    emblas.se 2017-01-04 12:22:54 http://www.emblas.se
    Svara
  • Jag var hos läkaren. Fick reda på att båda fötterna skulle opereras. Februari till mitten av april får jag inte gå. Efter att jag precis berättat det för honom avbröt han mig och sa, ”Jag lånar en bil, skjutsar dig till jobbet varje dag, fixar allt hemma och sen på helgerna kan vi åka på roadtrips där jag kör runt dig”. Jag hann inte ens berätta att Försäkringskassan betalar taxi för mig. Han bara tog för givet att han skulle finnas där för mig 24h per dygn i nästan tre månader. Fina fina människa!

    Katarina 2017-01-04 11:31:20
    Svara
  • Dessa små historier får mig att må så fruktansvärt bra och tro på att allt bara kommer att bli bra, trots krossat hjärta. Tack för dessa fina!

    Tuva 2017-01-04 11:20:02 http://tbbb.blogg.se
    Svara
  • Det tog slut. Trodde det blivit hanterbart nu. Men hur klarar en av att vara ensam och hur vänjer en sig vid att bo själv i en alldeles för stor lägenhet?

    Sc 2017-01-04 11:19:47
    Svara
    • Svar på Scs kommentar.

      Flytta. Börja om på nytt även om det känns jobbigt för det är inget val (som vissa tror) utan ett måste. Då får du en helt clean start också utan massa minnen. Byt stadsdel. Lägg ut lägenheten för byte på fb, går garanterat. Häng ej kvar i det gamla även fast det är svårt o släppa, längre fram kommer du bara ångra att du inte gjorde det tidigare. Go! ??✨

      Tove 2017-01-04 13:06:36
      Svara
  • Blir så glad. Du borde ha en filial till din blogg där dina läsare bloggar

    Agnes 2017-01-04 11:15:23
    Svara
  • ÄLSKAR de här inläggen. Blir helt pirrig av tanken att jag själv någon gång (förhoppningsvis) ska få uppleva liknande känslor som de som beskrivs här ovan.

    ems 2017-01-04 10:31:19
    Svara
  • 🙂 Kjøpte din nye bok i dag! <3

    Og, selv om hver dag sniler seg frem og det kjennes som om hver time er ett år …..nå er det snart vår!! Det blir lysere, varmere, flere ting man kan finne på ute!! 🙂 Flere stilige menn å treffe 🙂 Jeg har faktisk dødd av hjertesorg….to ganger….. Jeg trodde ikke at hjertet kunne reddes mer. 🙂 Men så plutselig var han der. Han høye… 🙂 Den ene kvelden noen år etter hvor han satte seg ved siden av meg i sofaen og sa han måtte si noe…..da hvisket han….jeg elsker deg så høyt at jeg tror vi må gifte oss! Da døde jeg engang til 🙂 Ikke gi opp, det er de som tør å gi alt hver gang som til slutt finner alt!

    Tinkerbell 2017-01-04 09:41:57
    Svara
  • Fint att börja dagen med detta!

    Jenn - forever abroad 2017-01-04 09:37:03 http://jennifersandstrom.se
    Svara
  • har du lyssnat på stina stoors vinterprat? det är jättebra, det innehåller dessutom X antal olika ord för bröst.

    Madde 2017-01-04 09:33:24
    Svara
  • så himla fina berättelser, blir så glad!

    anna 2017-01-04 09:31:08 http://whiskeysour.blogg.se
    Svara
  • Dessa är så himla fina! Hela min dag blir bättre av att läsa dom här finheterna som hänt andra. Storyn om storebrodern ovh den om sysslingen var guld!

    Matilda 2017-01-04 08:13:03 http://tildasofias.blogg.se
    Svara
  • Fick känna den känslan som Alex och Sigge pratar om i senaste podden, när man är kär i nån och märker små tecken tillbaka från den andra personen. Som att sitta bredvid varann i ett rum fullt av folk, hans hand som nuddar nacken och inte försvinner och man inte nan följa med i samtalen utan bara fokusera på att man måste sitta orörlig så inte handen försvinner från nacken. Och handen stannade kvar tills alla gått!

    M 2017-01-04 06:36:39
    Svara

senaste från Mode

Sandra Beijers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Pamela Bellafesta
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Träningsglädje
Mode
Chrystelle Eriksberger
Hälsa
Fannie Redman
Hälsa
Foodjunkie
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Sanne Alexandra
Man
Marcus Schuterman
Man
Viktor Frisk