Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

grisfötterna.

För ungefär fem veckor sedan gick jag till slaktaren i saluhallen vid Medborgarplatsen.
– Säljer ni grisfötter?
– Självklart. Hur många vill du ha?
– 2 kilo, tack.

Jag läste i receptet när jag kom hem att de skulle ligga i kallt vatten i tjugofyra timmar innan man kunde börja med tonkotsubuljongen. Två kilo grisfötter är obehagligt många fötter. Liknande människohud dessutom, fast klövar och lika stora som mina egna händer. Jag var tvungen att omstrukturera kylen för att få plats och fylla flera bunkar och kastruller för att allt skulle täckas med vatten. Kom på mig själv att viska förlåt när jag pressade ner fötterna och ställde i kylen. Det blev så tydligt att de tillhört grispersoner.

Tjugofyra timmar senare skulle klövarna klyvas på mitten och jag stod kallsvettig i köket med min vassaste kniv och försökte förstå exakt hur man klyver en fot när man inte ens vinner mot barn i armbrytning. Drog fingrarna över skelettet för att hitta en bra yta, grishuden var kall och knottrig.

Och precis då, när jag lyfte armen för att till slut ta mig genom köttet, ringde telefonen. Ett kort samtal och jag föll ihop och kom upp på benen igen i ett och samma andetag. Krackelerade och modellerades om till en person av pansar på ett knappt ögonblick. Öppnade upp balkongdörrarna, rökte fyra cigaretter på raken och skrek rakt ut.

När jag kom in i köket igen låg grisfötterna där i högar på min köksbänk.
Varför i helvete fick jag för mig att göra min egen idiotiska tonkotsuramen, tänkte jag och hävde ner dem i en ICA-kasse, de fick knappt plats, och bar ner dom till soprummet.

Sedan söp jag mig full i tre dagar, flyttade hem till mina föräldrar på söndagen, kom hem åtta dagar senare till en inrökt lägenhet. Och där låg ramenkokboken uppslagen på sidan 61 mitt på köksbänken. Och jag slog igen den, ställde tillbaka med de andra kokböckerna.
Aldrig mer.

Så.
Detta är ett öppet brev till de tre och en halv grisar som fick sätta livet till men vars klövar hamnade i ett soprum istället för i en soppa.
Förlåt. Det var inte med mening.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
137kommentarer
  • jättestarkt men PS det är ALLTID slöseri på ett liv (vad man än gör med köttet. äter, slänger, klär sig i osv.) eftersom det är kroppen av ett torterat djur som bara ville leva och typ mysa ibland. puss!

    annie 2017-04-01 22:18:49
    Svara
  • Jag älskar att du är så ärlig om det här.

    Maja 2017-03-27 08:18:36 http://www.jaggerdigminmorgon.blogg.se
    Svara
  • Jösses, så poetiskt!

    Ellinor 2017-03-24 13:26:14
    Svara
  • Kan inte fatta hur rörd jag blev av en text om grisfötter 💙

    Linnea 2017-03-22 01:12:49
    Svara
  • J*Ä*V*L*A*R vilken text! Den borde vinna alla priser som finns att få tag på.

    Lo 2017-03-21 19:15:09
    Svara
  • Briljant. Gåshud!

    Liv 2017-03-21 17:59:13
    Svara
  • Vill bara säga, att när du var på Häktet förra helgen och hängde i ölbaren så blev jag så starstrucked att jag sakta och stel som en pinne vände mig mot min kollega och väste ”KOLLA DISKRET MEN KOLLA!!!!!!” och så handlade du öl av min kollega. Och han var tydligen kompis med din kompis Marika. Och jag tog betalt av din kompis som ville köpa öl och du föreslog pilsner urquell i bästa glasen och jag försökte spela cool trots att jag vanligtvis äger den där himla baren som jag typ lever i, eftersom jag jobbar heltid på Häktet. Ville bara säga det, det va så fett att ha dig där! Och om du vill ha värsta roliga powersingelfesten i ölbaren så hojta bara till! ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️

    Sofia 2017-03-21 17:41:46
    Svara
  • Jag bor också på Nytorget. Lider av den värsta hjärtesorg jag någonsin upplevt och är fortfarande helt förstörd trots att det gått en månad. Går ut och röker cigg efter cigg i parken, dricker vin och vill bara slå sönder saker. Vill ringa upp honom och bara skrika rakt ut att han förstört mitt liv och att han ska känna till den skada han orsakat mig.
    Vill bara att du ska veta att det finns en till i ditt område som är fylld av ångest och ilska <3. Kram till dig!

    Alice 2017-03-21 14:29:38
    Svara
  • Så jävla starkt. Tack!

    Frida 2017-03-21 12:36:57
    Svara
  • Så fint skrivet! Det tog ett tag för mig att förstå den djupare betydelsen i texten, men nu då jag gör det känner jag igen mig till 100 %. Att investera så mycket energi och tid på något som man innerst inne känner är fel bara för att man målat upp en drömbild av något som inte ens existerar i verkligheten. Man offrar nästan delar av sig själv. Ibland krävs det ett chockbesked eller något annat omskakande som gör att man liksom vaknar upp och ser klart igen. Först då hittar man styrkan som får en att vilja glömma och gå vidare.

    Midori 2017-03-21 12:00:51 http://misssunshine.ratata.fi
    Svara
  • Alltså herre jesus, så det här var fint skrivet! Skulle bara snabbt kika in här, men den här texten på något sätt stannade upp tiden. Hittar inte riktit ord att förklara. Wow, ba wow.

    Emma 2017-03-21 10:10:05
    Svara
  • Jävlar Sandra, så himla fint skrivet. <3

    Ella 2017-03-21 06:52:04
    Svara
  • Orden. Så fint i hjärtat skrivit!

    Gabriella 2017-03-21 01:10:38 http://elephantzoul.blogg.se
    Svara
  • Herrejäklar vad du skriver bra! Jag har alltid tyckt att du varit en begåvad skribent, men det känns som att du nått nya nivåer på sistone. Och fortsätt framåt, han var inte värd en pangpingla som dig!!!!

    Karin 2017-03-20 23:50:00
    Svara
  • Jag orkar inte med att folk hänger upp sig på grisfötterna. Klart det är hemskt när kött slösas bort, men det är ju inte som att Sandra slösade med flit ”för att göra poesi”. Ibland när allt rasar i en måste mat slängas bort, räkningar förfalla och disken mögla. Det var inget jävla konstprojekt – det var bara livet som hände just då. Chilla ner folk.

    Josefin 2017-03-20 22:24:23
    Svara
  • MEN VAAAAD ÄR DET SOM HAR HÄNT???

    Alva 2017-03-20 22:17:13 http://nouw.com/spangberg
    Svara
  • Sådan GRYM kvalité på inläggen idag och hela tiden också för den delen! Du skriver ju som en gud. Tack att vi får hänga med lite i ditt liv Sandra. Du är så viktigt för oss <3

    Linn 2017-03-20 22:12:04
    Svara
  • Funderar på om det här är det bästa jävla blogginlägg jag nånsin läst?

    Cattis 2017-03-20 22:11:31
    Svara
  • Åh nej, paniken alltså! Så mycket konstigt man gör när en mår dåligt. Jag brukar äta ytterst lite kött och mer unna mig det ibland, en gång i veckan max kanske och på restaurang ibland. Men just nu är jag dödstrött och orkar inte laga nån mat så överlåter det helt till min sambo som är inne i en jätte köttig period. Förlåt förlåt alla djur jag inte ens vill smaka nu. Hittar ingenting njutbart i det. Så det här inlägget var en bra påminnelse att jag ska styra upp mig själv och ta över köket igen. Tack!! Kämpa på Sandra. <3 <3 <33<3

    Hanna 2017-03-20 22:08:36
    Svara
  • <3 <3 <3 Heja, heja dig.

    Johanna Malm 2017-03-20 20:56:44 http://johannamalm.com/blog
    Svara
  • Du skriver så bra och inspirerande.

    Maja 2017-03-20 20:18:13 http://majalindgren.blo.gg/
    Svara
  • Alltså Sandra! Du skriver så himla hållkäften-slagimagen bra!

    Linn 2017-03-20 20:15:21
    Svara
  • Åh detta var så fin läsning

    Tove 2017-03-20 20:14:35
    Svara
  • Sådärja!

    Ina 2017-03-20 20:06:45
    Svara
  • Skriv en bok! Så har du redan skrivit två. Bäst är du. Unts unts unts

    Malin 2017-03-20 19:16:24
    Svara
  • Oh, Sandra! I know this is what Life gave you, but you wrote this so brilliantly! A fucking short story, right there. Publish it! <3 Writing something so intense, so perfectly, in so few words, takes super skills. And you have it.

    R. 2017-03-20 19:09:28
    Svara
  • Minns när jag fick reda på att mitt ex hade träffat en ny och jag insåg att de hade träffats under tiden vi fortfarande var tillsammans. Stod halvnaken och skrekgrät i vardagsrummet inför min stackars mamma. Hon svarade att ”bra att du får bli lite arg, Tove. Då kan du äntligen släppa honom” och precis så var det. Minns att jag skickade ett sms till honom samma kväll och skrev att jag nu tänkte ta bort honom från alla mina sociala medier och att jag inte ville ha något med honom att göra. Han svarade något i stil med att han tänkt samma sak. Så klippte vi bara bandet. SÅ JÄVLA SKÖNT VAR DET. Några månader senare åkte han till Australien med sin nya tjej och jag fortsatte att leva mitt liv här i Stockholm. Var så jävla skönt att veta dock att jag aldrig behövde oroa mig för att springa på honom ute på klubb eller på de gemensamma ställen vi haft under våra 4,5 år tillsammans. Det var som att jag erövrade allt det. Och det var så jävla fint.

    Heja dig, Sandra. Du är GRYM!

    Tove 2017-03-20 16:01:00 http://www.tovegrahn.spotlife.se
    Svara
  • Denna text känns så himla stark. Tusen kramar till dig!

    Denise 2017-03-20 15:59:45
    Svara
  • bästa texten på länge!

    elise 2017-03-20 15:31:39 http://instagram.com/eliselisenslice
    Svara
  • <333333333

    Frankie 2017-03-20 15:31:11
    Svara
  • fy fan att få besked på telefon. önskade människor hade tillräckligt med vett och medmänsklighet att säga svåra saker face to face även om det är svårt.

    Daniella Chanelle 2017-03-20 15:26:30 http://vapenbroder.blogg.se
    Svara
  • Låt en kvinna få leva!! Snälla. Skärp er. Vill hon knarka så låt henne. Vill hon äta kött så låt henne. Antar att ni är så perfekta själva och gör så mycket bra för feminismen att INGA av era handlingar är ofeministiska? Nä just det.

    Ellen 2017-03-20 15:17:35
    Svara
    • Svar på Ellens kommentar.

      det är så oklart att bli arg på veganer för att de blir ledsna är de ser kött. ni hade blivit ledsna om det var katt/ hund, det är exakt samma sak. det är ett djur som vi inte behöver döda, ett djur som aldrig ville dö. det är liksom inte märkligt att bli sur över det, det är en jätte konstig grej ju. det är okej att säga till, ni hade gjort samma sak om det var en annan art. puss på alla<3

      (ps. vad som är lagligt är ett klantigt argument för sjukt mkt grejer som inte är moraliskt rätt har varit/ är lagligt)

      Lea 2017-04-05 11:38:49
      Svara
    • Svar på Ellens kommentar.

      Vad har köttätande med feminism att göra? För en vegan är f.ö. ”låt hen äta kött om hen vill” lika dumt som att säga ”låt hen slå sin partner om hen vill”. När en annan levande, kännande varelse blir lidande av ens val är det inte ok.

      Linda 2017-03-20 16:51:51
      Svara
      • Svar på Lindas kommentar.

        Linda, inte helt samma sak, va?

        Trots att jag själv inte äter kött, och äcklas av tanken på två kilo knottriga grisfötter, är det ju bra att Sandra köper de delar på köttet (”restprodukterna”?) som många undviker pga att de är för djurlika.

        Patricia 2017-03-20 18:58:45
        Svara
      • Svar på Lindas kommentar.

        Jättekonstig liknelse! Det är olagligt att slå någon annan, det är lagligt att äta kött. Den liknelsen tror jag snarare skrämmer iväg folk som försöker äta mer veggo än lockar nya vegetarianer.

        Anna 2017-03-20 18:26:22
        Svara
        • Svar på Annas kommentar.

          Och menar verkligen inte att vara dryg med detta, men vad som är lagligt och inte lagligt styrs ju utav rådande normer. En del saker har tidigare vart olagligt som idag är lagligt för vi har förändrat vårt synsätt, t.ex. homosexualitet. Precis som annat som förut vart lagligt idag inte är det. Saker som är normaliserat som kanske inte borde vara det fortsätter ju att ske pga det och är lagligt eftersom det är en del av vår kultur, det är t.ex. inte alltid det har vart olagligt att slå vissa människor beroende på vilka de var (fruar t.ex.), eller våldtäckt och annan horribel behandling av människor. Mellan 1944 och 2014 var sex med djur lagligt. Så en liknelse mot köttätande/behandlande av djur ligger inte så himla långt ifrån just det. Med det sagt, tror inte att köttätande kommer bli illegalt. Min poäng är mer att huruvida något är olagligt eller inte är inte (och bör inte) vara något ultimat kompass angående vad som är rätt att faktiskt göra och inte göra.

          Madeleine 2017-03-20 21:23:34
          Svara
        • Svar på Annas kommentar.

          Fast, ni missar ju att Linda skriver att det kan upplevas så för en vegan. Det är inte samma sak som att man slutat äta kött enbart, det är en person som valt en helt annan livsstil pga hur denne känner inför
          Jag är själv vegan och kan verkligen känna så, att vårt utnyttjande av djur är på nivå av annat utnyttjande av människor. Så kände jag inte när jag enbart slutat äta kött, det är ett perspektiv jag fått efter att jag på riktigt gjort upp med mig själv och mina val vad det gäller djur. Tror inte det faktiskt är ett perspektiv man kan uppleva och förstå innan man helt gör ett sådant val att avstå. Nu för jag inte denna retoriken själv när jag diskuterar ned andra människor, tar inte ens upp det hela alls faktiskt om det inte är någon som själv frågar om jag är vegan och varför. Men jag förstår att andra kan ha svårt att hålla inne med det och jag förstår hur andra som gjort det valet känner så. Sen håller jag helt med Linda om att detta har noll med feminism och göra. Även alla kommentarer om att man ska sluta tracka och tjata på andra individer om deras val angående diverse saker – håller med om det vanligtvis och generellt – men man måste också se till kontexten. Detta var en text som rörde just detta, känslor kring att äta djur. Nej, det var inte huvudgrejen med texten men det förekom, och därav är det inte så svårt att förstå varför folk kommenterar om detta med att äta djur och dyl. på en text som berör just detta på ett rätt känslosamt sätt.

          Madeleine 2017-03-20 21:10:35
          Svara
  • brilljant blogginlägg!

    anna 2017-03-20 14:45:40
    Svara
  • Ahhhh!!!!!

    Agnes 2017-03-20 14:38:37
    Svara
  • Vilken otrolig text! <3

    Isa 2017-03-20 14:37:39
    Svara
  • Saknat lite längre texter av dig så mycket !!!

    Sa bra skriven!

    Kat 2017-03-20 13:41:39
    Svara
  • Du <3

    linda 2017-03-20 13:19:47
    Svara
  • sandraaaa <<3333333 så himla relaterbart

    mos 2017-03-20 12:49:30
    Svara
  • Åh, du. Dette var fint.

    Elise 2017-03-20 12:35:42
    Svara
  • Asså<33

    Maria 2017-03-20 12:27:15
    Svara
  • OMG!!!! <3

    Reb 2017-03-20 11:56:48
    Svara
  • Bäst är du!

    Elsa 2017-03-20 11:44:53
    Svara
  • Massa massa kärlek Sandra! <33333

    Caroline 2017-03-20 11:28:09
    Svara
  • Fantastiskt inlägg!
    Fångar verkligen känslan så väl. Minns för två år sedan. Jag var ledsen för han hade berättat att han träffat någon ny för ett tag sedan, exet som jag delat ALLT med i några år. Men äntligen började det ändå se LITE ljusare ut. Det var lördag morgon och jag hade ändå en hoppfull känsla, tänkte att idag skulle jag minsann inte bara deppa, utan jag skulle tvätta, jogga, ja och andra projekt som jag skjutit upp för länge. Satte mig med frukost och tänkte slökolla lite på Facebook. PANG. Där stirrade det mig rakt i ansiktet. ”X och Y är i ett förhållande” och ett vidrigt jävla PUSSFOTO på dem (som om de vore 14 och inte nästan 30, jävla töntidioter!). Slängde frukosten, la mig i badkaret och grät och hets-smsade med en vän som var ett fint stöd den skitlördagen som skulle vara dagen när jag fick något gjort igen men blev en katastrof istället.

    Ella 2017-03-20 11:26:29
    Svara
  • <3
    Så jävla starkt. Kram

    Bea 2017-03-20 11:12:42
    Svara
  • Dina veckoinlägg har blivit mina favoriter på din blogg. De är så himla himla himla bra. Detta var inget undantag.

    malin 2017-03-20 11:02:13
    Svara
  • Sandra detta va ett jätte, jättebra inlägg. Tack.

    Elsa 2017-03-20 10:56:15
    Svara
  • <3

    Amanda 2017-03-20 10:54:17
    Svara
  • <3

    vilde 2017-03-20 10:49:43
    Svara
  • <3

    Camilla 2017-03-20 10:38:50
    Svara
  • Dina ord var precis vad jag behövde för att orka ta mig upp och gå ut från min lägenhet idag. Alla jävla snubbar kan dra åt helvete. Punkt. Tack för att du är en verbal superhjälte. Och länge leve systraskapet i all evighet, amen.

    Tea 2017-03-20 10:36:17
    Svara
  • hej till alla 16 17 18 19-åringar där ute. vill ingjuta lite hopp i er. vill börja med att säga att jag har aldrig varit så ensam som jag var när jag var tonåring. jag låg i min säng och väntade på att livet skulle börja. men det sker nu, älsklingar. jag hittade det. när jag var 20 började jag jobba på ett kontor och hittade en person som jag tyckte om. han tog med mig på äventyr. hela hösten sprang jag på gator mitt i natten med honom och hans flickvän och hans band. gick på stökiga spelningar och fick min favoritlåt dedikerad till mig. dansade hela natten och sov ingenting på helgerna.

    nu har jag fyllt 21 och jag kallar dem min bästis och mina kompisar istället. de är minst lika mycket mina. den här helgen var vi på hemmafest och jag hade lite knark i hjärnan och det var inte alls läskigt och jag tog spårvagnen hem och mötte upp en pojke på vägen och sen sov han i min säng. jag som trodde att ingen någonsin skulle vilja vara nära mig på något sätt.

    vill bara säga att världen väntar på oss. den liksom vibrerar under fötterna. när du är redo för den, då finns den där.

    agnes 2017-03-20 10:10:17
    Svara
    • Svar på agness kommentar.

      ”Mina kompisar har gjort det, inte någon gammal gubbe i en läskig trappuppgång” = normalisering av knark. Är också sjuksköterska, har mött människor med haschpsykos på psyket. Det är läskigt, just sayin. Var rädda om er.

      Josefin 2017-03-20 13:21:43
      Svara
    • Svar på agness kommentar.

      Så farligt med unga människor som är så previligerade att de inte förstår riskerna med knark och som dessutom romantiserar det såhär. Det är en väldigt fin linje att vara cool och ta lite lagom och samtidigt klara av ditt vardagliga liv till att ta lite för mycket och gå under totalt, dö i en överdos eller vakna upp tillsammans med din bästa kompis som ligger död på morgonen.

      Madelene 2017-03-20 12:45:54
      Svara
    • Svar på agness kommentar.

      Fin historia MEN. Helt onödigt att skriva ut att du tar knark i ett inlägg som du riktar till tonåringar och där du säger att livet blir bättre sen. Det är knäppt att knark är så himla normaliserat idag. Typ alla försöker köpa Fairtrade och ekologiskt och är noga med innehållsförteckningar. Men knark är ok? På grund av att det är olagligt kan du ju gissa hur industrin funkar. Vad är det för knark du tar och var kommer det ifrån? Du tror inte att folk kan ha farit illa innan det kommit till dig? Om du inte bryr dig om det så tänk på det här: vet du vad det innehåller och hur det påverkar nervsystemet, eventuellt permanent? Läs på lite.

      Jag hade en ganska romantiserad bild av knark när jag var lite yngre än du, för att det kändes coolt och trotsigt. Nu när jag är några år äldre förefaller det mig så otroligt idiotiskt. I min bekantskapskrets festknarkar de flesta någon gång ibland. För dem är det helt lugnt tills det eventuellt händer något. Jag hade en vän som gick bort för ett par år sedan på grund av att det var annat i tabletterna än vad langaren sa, en tjej som efter ett år inte kommit ur en haschpsykos, vars personlighet och tankeförmåga har förändrats, en tredje med en liknande historia som är depressiv, ångestbenägen och neurotisk sedan psykosen. Äh, jag har gott om psykoshistorier från vänner och bekanta som tagit e, lcd eller rökt olika grejer. Det kan ske första gången, efter många gånger eller om man har tur aldrig. Händer det något så går det inte att ta tillbaka. Det är så jävla ovärt för något som är kul för stunden. Måste man ha knark för att ha kul så är det något som är fel. Jag tycker inte att ens psykiska välmående är något att spela med.

      Det finns inga ursäkter som rättfärdigar knark, var lite empatisk och ta ansvar för dina handlingar.

      Marina 2017-03-20 11:56:25
      Svara
      • Svar på Marinas kommentar.

        Alltså TACK för en så fin bra vettig kommentar. Jag har alltid varit emot knark och mkt pga min morbror var missbrukare till/från när jag växte upp. Han är så viktig för mig och klarade sig ur det men det har förstört mycket, jag har sett så många i familjen sårats under tidens gång. Nu läser jag till sjuksköterska och får således en annan synvinkel på det också. Men ändå så ofta man på fest får höra ”men gud gumman ta lite hasch, det spelar ingen roll” och de liksom vägrar ta ett nej typ? Tur man är stark och ej ger sig. Sparade ner din kommentar pga så mkt vettigt jag vill använda i framtida situationer & diskussioner <3 TACK!

        Adina 2017-03-20 14:08:31 http://adinagustafsson.wordpress.com
        Svara
        • Svar på Adinas kommentar.

          och kanske jag är dum eller naiv eller blind, men hur tolkas knark in i bilden?
          har läst texten flera gånger om, och kanske det är något som en läser mellan raderna, men det enda jag hittar är att hon söp sig full och rökte cigaretter. det är beroendeframkallande substanser, men ändå inte knark.
          och jag försöker inte normalisera det, bara kanske försöka sluta vara naiv eller dum.

          frida 2017-03-20 15:18:24
          Svara
        • Svar på Adinas kommentar.

          <3

          Marina 2017-03-20 14:55:45
          Svara
      • Svar på Marinas kommentar.

        nej, klart det är dumt att ta något olagligt. det fattar ju jag också. men verkligheten är ju sån också. det tas knark. det är mina kompisar som gör det, inte någon gammal gubbe i en trappuppgång liksom. mitt liv har blivit bättre senaste året och det råkade sammanfalla med att jag började greja lite med sånt här, men det beror ju absolut inte på det. gör det max en gång i månaden. jag är på fest varje himla vecka men tar annat än alkohol kanske en gång i månaden, säkert mindre. e två gånger under ett halvår. det är ju kul. dumt. men kul. just knarket är bara en bihistoria egentligen. det handlar aldrig om enbart det. ber om ursäkt för att det kom ut fel.

        agnes 2017-03-20 12:47:38
        Svara
      • Svar på Marinas kommentar.

        Word! Jag jobbar som sjuksköterska på en akut psykosavdelning och alltså, jag har aldrig tagit olagliga droger innan men sedan jag började jobba här så förstår jag inte hur folk kan ta sådana risker. Psykoser är inte att leka med kids!

        Cheapo Starfighter 2017-03-20 12:27:42 http://cheapostarfighter.blogg.se
        Svara
      • Svar på Marinas kommentar.

        Word! Reagerade också på det där med knark i ett övrigt så fint inlägg.

        Anna, New York - My Bite of the Big Apple 2017-03-20 12:02:08 http://www.newyorkmybite.com
        Svara
  • Altså <3!!!

    A 2017-03-20 10:01:05
    Svara
  • Så bra skrivet och modigt att dela med dig till oss.

    maria 2017-03-20 09:52:56
    Svara
  • Alltså,ditt sätt att skriva ❤️ Man blir så tagen av dina texter och även fast man inte har upplevt exakt det du har upplevt,känns det som att man är där med dig och känner det du känner.

    Kajsa 2017-03-20 09:36:58
    Svara
  • Fina Sandra <3 Vill önska dig en fin måndag och vecka. Du är BRA! Kramiz

    Miriam 2017-03-20 09:35:16
    Svara
  • Veldig fin og sterk tekst!
    Jeg lurte på hvordan du organiserer mat-oppskriftene dine? Har du noen gode tips? 🙂

    Anette 2017-03-20 09:35:03
    Svara
  • <3
    når du skriver sånn her, det er så utrolig sterkt.

    marire 2017-03-20 09:34:40 http://hoydepunkt.wordpress.com
    Svara
  • Wow såå bra skrivet✨

    Sara 2017-03-20 09:17:01
    Svara
  • wow. det är allt som går att säga när du skriver så här. wow.

    Sandra Bergström 2017-03-20 09:05:07 http://vardagskonst.se
    Svara
  • Alltså gaaaaah så bra skrivet. Du har en talang!

    Katarina 2017-03-20 09:01:55
    Svara
  • Imponerande text verkligen. Var förresten nyligen i Seoul och du kommer att älska det. Lycka till med allt!

    Therese 2017-03-20 08:55:33
    Svara
  • Otroligt bra skriven och stark text!

    Anna, Travel on a Cloud 2017-03-20 08:40:15 http://www.travelonacloud.com
    Svara
  • det här är anledningen till att bloggen är min startsida

    <3 2017-03-20 08:28:53
    Svara
  • Ikke gi opp ramenprosjektet! Lag heller en annen type buljong. Jeg har den samme kokeboken, og for en liten stund siden lagde jeg og samboeren min yakiniku ramen. Når vi først hadde lagd kyllingbuljongen gikk alt det andre veldig kjapt og greit. Det smakte sååå godt og det var så gøy å ha fått det til! Vi skal lage ramen igjen snart, og da har jeg lyst på miso ramen.

    Camilla 2017-03-20 08:21:59
    Svara
  • Ärligt och rått på så många vis. DU ÄR BÄST! <3 <3 <3

    Maj 2017-03-20 08:20:18
    Svara
  • Dina måndagsinlägg har varit oerhört starka de senaste veckorna. Jag beundrar din förmåga att uttrycka dig så precist och skarpt om dina känslor. <3

    Svara
  • Det här är varför jag läser din blogg, de här texterna. Heja dig som fan!

    Melina 2017-03-20 08:08:36
    Svara
  • <3

    grlpwr 2017-03-20 08:05:16
    Svara
  • <3 <3 <3

    Annie - lättlagat vegokäk 2017-03-20 08:04:24 https://vegokak.se/
    Svara
  • For en fin, men vond, tekst. Du skriver så godt!

    MH 2017-03-20 07:59:50
    Svara
  • Som ett kapitel i en roman. Det här var så rått och hemskt och vackert på samma gång. Att du skriver så här, det kan ingen ta ifrån dig. <3

    m 2017-03-20 07:57:11
    Svara
  • Så starkt!!

    Josefin 2017-03-20 07:56:47
    Svara
  • 😂

    Sanna 2017-03-20 07:49:35
    Svara
  • Vilken stark text. Förstår tanken med att göra sin egen buljong. En härlig känsla att göra något från grunden.

    Kände igen känslan av att göra något komplicerat när livet är stökigt och sen vara tvungen att slänga för det inte funkar. Jag ska försöka komma ihåg att säga förlåt nästa gång det händer mej.

    Maria från Västerås 2017-03-20 07:48:43
    Svara
  • Så jävla fint skrivet!!!! <3 Hejar på dig!

    Emelie 2017-03-20 07:48:14
    Svara
  • Du skriver så himla bra Sandra!

    beata 2017-03-20 07:46:12 http://radarcollective.com/beata/
    Svara
  • Alltså måndagar har helt plötsligt blivit värdiga numera för att man får dina öppna brev-inlägg. Älskarom.

    Alexandra 2017-03-20 07:41:05
    Svara
  • Sån bra text Sandra! Är det början på nästa bok? ✊️

    Elin 2017-03-20 07:39:51
    Svara
  • Asså. Så galet bra du skriver. Som nån sa, Sandra Beijer när det är som bäst. Grymt.

    Fanny 2017-03-20 07:35:30 http://fannyblingman.blogg.se
    Svara
  • Grym skribent. Gåshud. Läste om styckena fler ggr innan jag läste hela. Du är otrolig på att skriva (då är jag vanligtvis en sån person som inte pallar läsa långa stycken utan skummar i jakt på ”innehåll” inte ord). 👌👌👌

    Å 2017-03-20 07:35:20
    Svara
  • Fantastisk text, Sandra!

    Julia 2017-03-20 07:34:33
    Svara
  • Sandra Beijer när hon är som bäst. En jättebra skribent!

    Jennie 2017-03-20 07:24:50
    Svara
  • Bra skrivet! <3 Förstår om texten inte endast var ämnad att belysa specicism, utan ditt mående.. jag hoppas verkligen att du mår bättre snart. <3 Dock så är det ett himla bra och intressant exempel på att ångest+ångest=ohanterbart hög ångest. Att äta kött verkar vara något som sätter igång försvarsmekanismer hos oss allra flesta och det visar ju på att vi egentligen går emot våra egna värderingar då vi dödar djur.

    Katarina Dujmic 2017-03-20 07:19:41
    Svara
  • Haha tips är att göra på bog istället, ser mycket mindre obehagligt ut, ungefär samma del och kostar typ 20kr/kg 😉

    Julia 2017-03-20 07:17:01
    Svara
  • Du är en av få (typ den enda) bloggare som kan skriva sånt här utan att det blir klyschigt. Alla dina inlägg är spännande, faktiskt oavsett vad de handlar om.

    Frida 2017-03-20 07:12:58 https://husrappet.wordpress.com/
    Svara
  • Detta var nog det bästa du har skrivit? Poetiskt och brutalt, med så många lager av olika smärtor, hur slakten liksom vibrerar genom handlingen. Och hur äcklet inför likbuljongen – som egentligen skulle varit tröstande – blir till en sinnesbild av hur det känns att bli sviken. Hoppas att du mår bättre nu och att ilskan bränner ur all sorgen. Och ps. ingen press att bli vegetarian eller så, men har du sett Esther the wonder pig? En superfin grisperson.

    MS 2017-03-20 06:59:38
    Svara
  • PS. Fast själva innehållet var förstås oerhört sorgligt och jag hoppas så mycket att du mår bättre snart <3

    jessicas viktiga mål 2017-03-20 06:50:24 http://blogg.amelia.se/jessicasviktigamal
    Svara
  • Wow vad litterärt och fint skrivet! Håller med A, perfekta inledningen på en roman 🙂 (och jag fattar absolut det där med att irrationellt kunna äta visst kött men inte annat, min pappa och syster brukar äta grisfötter på jul och jag kräks en smula i munnen vid åsynen trots att jag äter köttbullar samma dag. Knäppt!

    jessicas viktiga mål 2017-03-20 06:49:48 http://blogg.amelia.se/jessicasviktigamal
    Svara
  • LIL: Mår inte DU dåligt av att kommentera snorkigt på ett blogginlägg som uppenbart handlar om ett breakup?

    Frida 2017-03-20 06:49:17
    Svara
    • Svar på Fridas kommentar.

      Nej det gör jag inte. Det är inte snorkigt att påpeka att det kött ni äter varje dag har hanterats på det sätt Sandra skulle göra här, bara det att hon skulle göra det själv istället för att betala någon annan. Jag älskar den här bloggen, och Sandra, men ibland måste man sätta ner foten.

      Lil 2017-03-20 06:59:31
      Svara
      • Svar på Lils kommentar.

        ibland måste man sätta ner (gris)foten?

        förlåt. had to.

        ebba 2017-03-20 10:25:48
        Svara
      • Svar på Lils kommentar.

        Men inlägget sjuder ju av ångest över hanteringen av köttet? Jag fattar inte, varför måste du klanka ner på detta? Sitter du på alla paradise-hotell-snubbars bloggar och skriver om deras ätande av hamburgare också, eller har du riktat in dig specifikt på kvinnor vars bloggar du ”gillar”?

        A 2017-03-20 09:28:17
        Svara
      • Svar på Lils kommentar.

        men GUD, på allvar, fyfan för alla dessa jävla krav som ställs på kvinnor. om vi inte är feminister, vegos, antirasister, står upp för alla sina medsyskon exakt hela tiden, inte röker, inte dricker etc etc så ska vi fan få höra det. gå och klanka ner på nån snubbe istället som antagligen äter trippla köttmängden sandra käkar på en dag?? nej, det kmr du inte göra för det är bara kvinnor som aldrig kommer undan. ORKARRRR INTE. va schysst förfan.

        ronja 2017-03-20 07:53:33
        Svara
        • Svar på ronjas kommentar.

          Alltså, ja. Håller med dig Ronja om detta generellt. Pressen på kvinnor att göra rätt i alla lägen. Men, nu var inte detta vara ett random inlägg där Sandra lagade mat med kött. Dessa förekommer rätt ofta och får för det mesta inga kommentarer angående just köttätande eller behandlande av djur. Men se det till kontexten, detta är ett inlägg som berör detta med djur och köttätande rätt känslosamt. Även om huvudpoängen inte var just kötthantering eller behandlande av djur så var det ju en såpass stor del att jag helt förstår att vissa kommenterar som de gjort. (För övrigt rätt tama kommentarer, inte precis särskilt aggressiva eller taskiga). Kanske skulle de kommenterat på en Paradise hotel snubbes inlägg, kanske inte. Förmodligen inte eftersom om 1. Om man läser Sandras blogg är nog sannolikheten rätt låg att man tillhör målgruppen för PH snubbens blogg och 2. Rätt låg sannolikhet att PH snubben skulle skrivit ett sådant här inlägg som är så djupt, vackert beskrivande och som samtidigt berör djurhantering. Med det sagt, jag förstår din frustration över hets mot att kvinnor ska vara så duktiga hela tiden, det är svinjobbigt. Men det är faktiskt inte applicerbart i detta sammanhang tror jag, i detta kontext har 100% förståelse för att sådana kommentarer kommer förekomma. Dethär var inte bara ännu ett till inlägg liksom (inte för att jag tycker något AV Sandras inlägg är ”bara ett till inlägg” då, men jag tror ni fattar vad jag menar 🙂 )

          Madeleine 2017-03-20 21:36:58
          Svara
        • Svar på ronjas kommentar.

          Det är inte att ”inte vara schysst” när man säger ifrån mot orättvisor. Obehagligt att betala för ett dött djur, försöka stycka det och sedan göra det till någon slags poesi. Och att ni alla hejar på? Läskigt.

          Lil 2017-03-20 13:23:56
          Svara
          • Svar på Lils kommentar.

            Lil: Jag förstår din frustration för jag tycker också det är för jävligt att vi äter djur och hur vi behandlar dem. Förhoppningsvis kan vi o framtiden se tillbaka på djurätartiden som enbart dåtid och som ett förtryck och plågeri som aldrig ska upprepas.

            Men trots att jag tänker såhär så äter jag själv kött ibland och är inte vegan. Det är väldigt svårt att vinna över vanor och normer även om den egna ideologin är en annan. Vad jag vill säga är att jag förstår din frustration, men det är inte rätt väg att gå att bli sur på de som äter kött. De kommer inte bli omvända för den sakens skull. Det tar tid att ändra vanor, och särskilt svårt att ändra om man redan är i en förändringsprocess av andra skäl. Det är superbra att du är vegan, men det är inte lika lätt för alla att förstå och känna det du känner. Ville bara säga det.

            Ellen 2017-03-20 14:22:11
            Svara
          • Svar på Lils kommentar.

            SNARK. ja klart som fan att det är obehagligt?? jag är själv vego och har vart i fem år så vi är på samma sida. det handlar inte om ifall det är *obehagligt* eller inte, utan vem som hela tiden ska behöva stå ansvarig = kvinnorrrr.

            Ronja 2017-03-20 14:20:19
            Svara
        • Svar på ronjas kommentar.

          PREACH RONJA <3 om bara all jävla perfektionshets mot kvinnor kunde TA SLUT NÅGON GÅNG. Inte konstigt att vi går in i väggen i försök att vara så jävla duktiga. Herregud vem orkar ens göra exakt allting helt moraliskt när en samtidigt ska vara en perfekt flickvän, dotter, student, arbetare etc? Sänk kraven!

          Sandra 2017-03-20 09:08:27
          Svara
  • sjukt obehagligt inlägg. det känns som att du försöker få in någon slags tragisk komik i det på bekostnad av döda djur.

    isabella 2017-03-20 06:48:55
    Svara
  • Fint inlägg. Det påminner lite om Dagermans ”efteråt är allt försent” eller Gidlunds ”jag åt mina pannkakor kalla den dagen”. Och det är väl så, man vet aldrig när de där samtalen eller ögonblicken kommer som förändrar ens liv föralltid❤️

    Ella 2017-03-20 06:48:48
    Svara
  • Oj. Vilken Murakami-esque inledning på en roman. Hoppas att du gör en sån av detta. Den kan heta ”Tonkotsu-ramen och grispersoner som offrade sig”.

    A 2017-03-20 06:37:54
    Svara
    • Svar på As kommentar.

      NEJ, vad fin kommentar. Så, så bra. Finaste kommentaren till finaste texten. Helt superfint.

      Silje 2017-03-22 15:59:24
      Svara
  • Jag förstår inte faktiskt. Du äter ju kött? Mår du inte dåligt över det också då?

    Lil 2017-03-20 06:34:04
    Svara
    • Svar på Lils kommentar.

      Kommenterar du såhär varje gång någon liten köttbit dyker upp i bloggen? Eller gör du det endast nu eftersom det nu mycket målande handlade om grisfötter? Jag äter inte kött och tycker egentligen inte att någon bör göra det heller, men ska man nu äta kött så ska man väl fan i mig göra det såhär. Klyva grisfötter istället för att köpa ofarliga färdiga köttbullar. Precis som Sandra själv skriver så blir det då mycket tydligt att det är små personer. Jag är all for att kritisera köttnormen, men please, var detta verkligen det mest relevanta inlägg att göra det i? Dels var det känslomässigt och handlade om något helt annat och dels så var den köttkonsumtion som togs upp bland den absolut minst problematiska.

      A 2017-03-20 07:28:05
      Svara
      • Svar på As kommentar.

        Jag misstänker starkt att om du hade varit vegan och inte lakto-ovo-vegetarian så hade du reagerat precis likadant. Jag vet att jag gjorde/gör det iaf.
        Synd om Sandra, förjävligt rent av. Men i relation till de där grisarnas liv? En ynka droppe i ett gigantiskt hav.

        Linnéa 2017-03-20 08:24:50
        Svara
    • Svar på Lils kommentar.

      Men lyckades du inte läsa klart inlägget? Poängen var ju att fötterna slängdes. Allt var i onödan. Sandra är ju öppen m att äta kött men inte en masse och jämt men saken var ju att dessa fötter inte blev ätna.

      Julia 2017-03-20 07:15:16
      Svara
      • Svar på Julias kommentar.

        Allt hade alltså varit bra om hon bara ätit fötterna? Alltså logiken här gör mig fan ledsen : ( Sjuk mobbning på den här bloggen när man säger det uppenbara, tur att man orkar ändå.

        Lil 2017-03-20 13:20:48
        Svara
    • Svar på Lils kommentar.

      Eller hur! O.o

      Nikolina 2017-03-20 06:46:39 http://giaffescantdance.blogspot.se
      Svara

senaste från Mode

Sandra Beijers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Linn Herbertsson
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Josefines Yoga
Home
Andrea Brodin
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Dasha Girine
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Sanne Alexandra
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Träningsglädje
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Chrystelle Eriksberger
Man
Niklas Berglind
Man
Viktor Frisk
Man
Marcus Schuterman