Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

frågor och svar. om nittiotalet, att dejta, romantisering och ont i axlarna.

wednesday.
saturday.

Haha, sådana här kängor hade mina systrar och jag alla ca -97. Var visserligen endast ett liten flicka då men märker att alla kläder jag hade då plötsligt blivit trendiga igen. Har lite svårt med vissa grejer, typ chokers, som jag hade i mängder. Vore intressant att höra hur du förhåller dig till detta mode? Du var ju ändå tonåring i slutet av 90-talet. Finns det inget i det här modet du har svårt med just på grund av att du redan upplevt den stilen bli modern och omodern en gång

Hej! Ja jag älskar ju nittiotalsmodet 😀  Och jag fattar grejen att man inte pallar det om man var teenager på nittiotalet, men jag tror anledningen för mig är att jag egentligen var tonåring merparten av tidigt 2000-tal. Jag var 15 år 2000 och känner snarare att om typ pandamodet kom tillbaka med sina kinaskor, breda vita diadem, svart hår och optiska mönster så skulle jag ba nej nej nej never again.
Eller de låga utsvängda jeansen, avklippta dirty dancing-collegetröjorna och breda slingorna i håret. Omg aldrig.
Så kanske det? Eller så kanske jag helt enkelt inte bryr mig  /mvh hade buffalos 1997 och igen 2012.

february.

hej!! har egentligen en rätt orelaterad fråga; men jag är väldigt intresserad arbetsmiljö just nu och blev bara nyfiken på hur det är för dig. du har ju börjat ha en skrivplats (för att få kollegor och för att koncentrera sig?) men hur är det med sånt som typ ont i händerna/armarna/axlarna för att du skriver mycket? känner du av det eller tar du pauser/mixar upp med annat så att det inte blir ett problem? har själv börjat skriva lite extra mycket nu och får träningsvärk i armen haha.

hej! ja jag hyr en frilansplats och har således ett litet kontor. Älskar att ha lådor att lägga saker i!!! Däremot sitter jag inte där niotillfem (hehe) utan jag tar långa promenader tisdag till fredag under dagarna. Jag åker i princip aldrig tunnelbana eller buss utan går överallt. Det är bra på flera sätt: man håller inte på med mobilen utan kan vara ifred med sina tankar, man får en rejäl dos solljus vilket är viktigt för mig under de mörka månaderna och sen rör man ju på sig. Förstår dock att detta är ju en lyxgrej och inte möjligt för alla. Men ja, jag har ofta ont i axlarna. Jag försöker tänka på att byta ställning i kontorsstolen ofta, sträcka på ryggen och sånt. Man borde kanske ta en massage ibland men tycker det är så obehagligt med folk som rör en som man inte känner. Såg att någon i kommentarerna rekommenderade skrivbord man kan höja och sänka! Det är ju smart. Och att sitta på en såndär boll.

copenhagen

Önskeinlägg:
KILLAR, DEJTA, TINDER, HÄNGA – SÅ GÖR DU.
HUR VET MAN ATT NÅGON INTE ÄR ETT AS.
Är typ trettio har kids och grejer men jag fattar inte hur jag beter mig, hur de beter sig, något himla spel alla verkar känna till utom jag. Killars ”hybris” som det stod så fantastiskt om i 925-gruppen igår.

Haha! Lite för utelämnande att göra ett helt inlägg men kan svara lite här!
Men vet aldrig när någon är ett as! Hur ska man veta? Ta mitt ex som exempel bara, hade ingen aning.
Så här tänker jag om Tinder: man får ta det lite för vad det är. Inte ha några för stora förhoppningar, gå lite på känsla. Jag kanske lajkar var hundrade kille liksom, det är ett jäkla sjå och tar tid. Chattar gärna ett tag får att få feeling. Är han rolig? Vad är han ute efter? Har träffat de flesta på aw för då kan man dra om han är tråkig och säga att man ska på middag. Har även träffat några ute. Alltså typ: hej ska du till trädgården ikväll? ska vi ses och skåla? Avdramatisera skiten liksom. Samt! Härligt med ett random hångel liksom.
Tycker man känner direkt om personen ifråga är något att ha. Antal tinderkillar jag har gått på fler dejter än 1 med: 2 personer. Nästan fascinerande hur mycket ointressanta människor det finns (och hur många snubbar som är värdelösa på att ställa frågor!!). Men många snygga! Hångla! Våga säga hej först i chatten också. Jag brukar inleda med ”gullig”. Att objektifiera och småförminska killar litegrann och inte använda klassiskt manligt kodade komplimanger som ”snygg” ,”hunkig” etc gör killar perplexa och fascinerade. Tydligen sällan killar får höra att de är gulliga. Det tycker jag vi ska unna dom.

dogs.

Hej Sandra! Du är så himla bra (har följt dig sedan jag va 14 år -är nu 22) en fråga bara! Jag tror jag är ganska så lik dig med hur jag romantiserar livet och ser det ”filmiska” i det. Vilket jag helt klart tycker är en mycket bra egenskap. Men!! Det senaste åren har jag även gått igenom en hel del skit. Så mycket har bara blivit fel som det blir i livet. Hur gör man för att inte bli bitter och inte tappa sitt pirr, romantiska syn på livet och kickarna man får när livet känns som en film? För jag vill ju så gärna va en härlig person som vänder det negativa till något positivt osv, men ibland är ju fan allting mest åt helvete? Haha. Tack för mig och tack för alla dina otaliga fantastiska inlägg!!! Heja dig <3

Hej din puss! <3
Ja fy fan ibland suger livet. Men vet du. Det är okej.
Jag tror inte att egenskapen är romantisera livet innebär att man är lycklig konstant. Tvärtom, man är snarare en person som känner mycket, med många toppar och dalar. Till exempel i vintras trodde jag på riktigt att jag skulle dö av sorg. Alltså bokstavligt, låg i min säng och bara trodde att jag skulle brista. I januari gick jag runt på gatorna och kunde inte komma på en sak värt att leva för. Det var så mörkt. Men våren kom sen. Saker hände. Jag hände. Att känna mycket är en gåva med svart baksida, men den svarta baksidan är inte evig. Kicksökande människor har en tendens att klara sig rätt bra har jag märkt. Att försöka hitta det fina i det lilla och se saker ur ett positivt sken är fan det egenskap jag är mest glad över. Att inte sätta på sig offerkoftan, att kavla upp ärmarna, att bestämma sig för saker. Men med det sagt att det okej att vara asledsen ibland när saker skiter sig. Man behöver inte oroa sig för att det ska dra ner en. Jag hör ju på dig att du redan problematiserar detta och då är du ju redan påväg någon annanstans. Men man ska få reagera och va arg när livet är sugigt. Det är mänskligt, nyttigt och tyder på att man har ett emotionellt djup. Som min terapeut sa till mig när jag frågade henne om jag höll på att bli sjuk i huvudet för att jag kände ett sådant hat kring hela mitt break-up i våras: Tvärtom. det är ett sundhetstecken.
Puss och hejar på dig! Livet är sämst ibland men det är för att det ska kunna bli bäst sen. Som det där citatet som går typ: allt kommer bli bra och blir det inte bra är det bara för att du inte är där än.
<3

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
30kommentarer
  • Har testat gullig-tricket med tre nya matchningar, 100% bra utfall och ja de blir verkligen helt förvirrade och JÄTTEGLADA över att få höra att de är gulliga? Så tack för bra knep, mvh älskar gulliga 32-åriga killmän <333

    Maria 2017-09-28 20:02:20
    Svara
  • Hej Sandra!

    Jag blev dumpad av min första stora kärlek för 5 månader sen. Jag blev såklart helt förkrossad och har mått så sjukt jävla dåligt. Jag har mått så dåligt att jag till och med funderat på att ta mitt eget liv…. Det är bara nu den senaste månaden som jag faktiskt har känt mig helt ok. Eller jag tänker i alla fall på honom mindre och mindre, och jag går inte sönder så fort jag tänker på honom.

    Men idag så såg jag honom för första gången sen han gjorde slut med mig. Och jag trodde aldrig att jag skulle se honom igen (han bor i en annan stad). Det räckte tydligen inte med att jag såg hans bästa kompis när jag var på bio häromdagen, nej jag var tvungen att få se honom igen. Jag satt på ett kafé och min kompis börja stirra bakom mig och säger ”är inte det där…?”. Jag vänder mig långsamt om och där, 3 meter bakom mig står mannen som betydde allt för mig. Mannen som jag älskade mer än något annat, som var ljuset i mitt liv. Mannen som totalt krossade mitt redan skadade hjärta.

    Jag grips av panik. Jag kan knappt andas och jag skakar som en dåre. Han har förmodligen sett mig eller så har hans kompis gjort det. Jag måste därifrån asap innan jag tuppar av. Nackdelen är att jag har viktiga ärenden som jag måste uträtta i köpcentret där jag befann mig. Så när vi fikat klart så försökte vi att smyga ut utan att han skulle se mig, vilket vi lyckades med. Jag sprang sen runt som en dåre för att försöka fixa mina ärenden. Och när jag ska ut ifrån köpcentret så ser jag honom igen. Jag undviker att titta på honom men jag gissar på att han sett mig. Jag går raskt förbi honom och ut genom dörrarna.

    Efter drygt 20 min så kommer min pappa och hämtar mig. Så fort jag satt mig i bilen så bröt jag ihop totalt. Det känns som att jag är tillbaka på ruta 1 igen. Allt slit som jag har gått igenom dom här 5 månaderna känns som bortblåsta… Måste jag gå igenom allt det där igen?? Jag kan inte sluta tänka på honom och om han tänker på mig. Skulle jag gått fram till honom, skulle jag försökt fått ögonkontakt. Skulle jag gått fram och gett honom en rak höger. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra…. Jag vet inte hur jag ska kunna släppa honom

    Du kommer förmodligen inte läsa det här men om du gör det och har några kloka råd åt mig, så vore jag evigt tacksam.
    Tack för att du är en sån stor förebild och för att du inspirerar mig varje dag. Kram Micaela

    Micaela 2017-09-24 18:57:57
    Svara
  • hej!
    jag har en fråga som kanske är känslig, kanske är den inte det. hur som helst:
    hur tänker du kring träning? tränar du? tränar du inte? tränar du men tycker att det är ”för ointressant innehåll” för bloggen? bara nyfiken och hoppas att detta inte var en dum fråga!!

    a 2017-09-24 17:00:22
    Svara
  • Jag har förlovat mig. När jag berättade det här för min bästa vän så blev hon jättearg för att jag inte berättat det tidigare. Jag trodde verkligen att hon skulle bli glad för min skull och nu mår jag jättedåligt. Det känns som att hon har gjort den här förlovningen till något dåligt och jobbigt. Vad fan gör jag nu?

    E 2017-09-24 12:49:18
    Svara
    • Svar på Es kommentar.

      Extremt självcentrerat beteende av din ‘vän’.
      Er förlovning är er: var, när, hur – allt är upp till er och ingen annan har någon rätt att ha åsikter om detta – inklusive när, hur, om och för vem man väljer att berätta.
      Jag hoppas verkligen du kan släppa hennes bisarra reaktion och glädjas över din förlovning. Det borde vännen också göra (glädjas för och med dig) – annars är hon helt enkelt inte en vän.

      M 2017-09-25 10:22:41
      Svara
  • allt blir bra till slut, och är det inte bra, då är det inte slut än! <3 livets citat.

    Svara
  • Utelämna = att lämna ute, utesluta, förbigå, hoppa över, exkludera.

    Utlämna = blotta, exponera, lämna utan skydd.

    M 2017-09-22 13:11:28
    Svara
  • Så fina svar!! Och guldtips i Tinderguiden hah <33

    Sofia 2017-09-22 11:03:48
    Svara
  • Sandra du svarar sa bra! Hittade min tjej pa tinder. Det var sa himla ovantat, ville egentligen bara hangla och ova pa att dejta och sa rakade jag bli head over heals kar pa kuppen. I en tjej dessutom. Ar valdigt glad och trygg i var relation, det enda vi brakar om ar hennes ex. Jag har lart mig att den lesbiska varlden ar valdigt liten och hon ar van / har kontakt med nastan alla gamla hangel/ex. Jag vill inte umgas med dom och deras vanner och det gor henne valdigt ledsen (hon har inte sa manga vettiga vanner). Jag vill absolut inte vara en kontrollerande partner sa hur 17 hanterar man egentligen ex och svartsjuka? Borde jag bara acceptera att det funkar lite annorlunda i den lesbiska cirkeln?

    emma 2017-09-22 10:16:10
    Svara
    • Svar på emmas kommentar.

      Svartsjuka suger, det är hemskt för alla. Jag har ändå lärt mig att när jag har varit svartsjuk så har det faktiskt hjälpt att träffa personen som jag är svartsjuk på i verkligheten, så länge min partner varit stöttande och snäll (och även om det är fjnatigt, kanske lite extra klappig och pussig när man just hänger med ett gammalt ex) När man vägrar träffa dem tycker jag att de liksom kan växa till monster i ens hjärna, träffar man dem så inser man att det bara är människor.

      A 2017-09-22 13:01:23
      Svara
  • Sista frågan:

    Jag tror att när vi går genom tiden
    Att allt det bästa
    Inte hänt än

    Lotta 2017-09-22 00:05:43
    Svara
  • Hej. Ett litet tips angående ergonomi. Även med höj-sänkbara skrivbord är det svårt stt få till en vettig arbetsställning när du enbart skriver på en laptop.
    (Tänk dig att du ska sitta på stolen med rak rygg och armarna vilande på bordet i typ 90 graders vinkel. Skärmens överkant ska vara ungefär i nivå med dina ögon =väldigt svårt stt få till med laptop.)
    Bättre att se om du kan fixa en docka till datorn och ha en separat skärm och skrivbord till den så att du ändå kan använda hårddisken.

    Lina 2017-09-21 22:22:18 https://linaekholmblog.wordpress.com
    Svara
  • SANDRA! Ibland känns det som om du bara är en äldre version av mig för att jag känner igen mig så himla mycket i dig och hur du tänker om vissa saker. Är 23 och kommer om några månader ha en kandidat i mkv. Har en pojkvän som är 29 och i småstaden vi är ifrån finns en fin nybyggd lägenhet som vi flyttar in i lagom till att jag tar examen. 23 år, sambo samt ett jobb som väntar på mig. Jag borde vara lyckligast i världen. Men jag börjar få ångest över att jag har allt ”klart” och inte får möjligheten att dra utomlands. Hur vet jag om jag bara borde dra och uppleva allt jag drömmer om eller om jag borde stanna och vara med min perfekta pojkvän (han är på riktigt helt perfekt)? Samt, jag har sen jag var ca 15 funderat på om jag verkligen vill ha barn. Hur vet man? Hur reder man ut vad man själv vill och vad samhället vill? Ställer de här frågorna till dig för att jag vet att du har flyttat fast du haft pojkvän här hemma samt har ifrågasatt ifall du vill ha barn eller inte.

    A 2017-09-21 21:47:32
    Svara
    • Svar på As kommentar.

      om DU verkligen vill åka, åk! DOCK tycker jag att det finns sån jälva hets bland oss 90-talister att resa och åka på äventyr. Att man typ måste gjort det för att ha ”levt”. Så behöver det ju absolut inte vara!!! Vissa trivs med att vara hemma, upptäcka saker i sin närhet, njuta av vad som finns på plats osv 🙂

      Nysta i ångesten … Får du ångest för att DU VILL resa eller för att det är det man ”borde göra?”

      s 2017-09-23 09:06:23
      Svara
      • Svar på ss kommentar.

        Åk en månad med typ workaway eller något och testa, se om det är något för dig kanske?

        s 2017-09-23 09:07:23
        Svara
    • Svar på As kommentar.

      Åk!! Du kommer ångra dig annars och alltid undra hur det hade blivit. Om du är borta tex ett halvår är det inte så länge. Din pojkvän borde stötta dig i det. Inte för att vara sån men tänk om det om några år skulle ta slut med din pojkvän, då skulle du ju ångra att du inte tog chansen att åka utomlands efter examen. Går ju alltid att åka om några år men varför vänta när du funderat på detta nu?

      M 2017-09-22 07:08:53
      Svara
  • Asså! Har inte Facebook, och vill inte skaffa men jag vill veta vad som händer på 925 gruppen! Kan du inte göra en best of från inlägg eller kommentarer or what so ever plz!<3<3<3

    Anna 2017-09-21 21:41:17
    Svara
  • Fattar inte killar på tinder??? Har inställt på bara tjejer trots att jag gillar båda

    E 2017-09-21 20:19:12
    Svara
  • Idag ha ja äti en helt underbar midag kålpuding brunsås potis lingon sylt ost 😋 gilar du kålpuding ?

    Jonathan larson 2017-09-21 18:59:34
    Svara
  • Åh. Såå bra svar till hur man ska stay calm and ragga avdramatiserat🙏

    Reb 2017-09-21 18:15:08
    Svara
  • Ok 😁 Fina billder

    Jonathan larson 2017-09-21 18:11:49
    Svara
  • Ang. Tinder är mina bästa tips: förvänta dig att han är ett pucko. Då har du antingen rätt eller blir positivt överraskad! Att träffas ganska snabbt är mitt andra tips, jag är rätt rapp i käften så dom får skyhöga förväntningar när vi snackar för länge (alltså det har på riktigt skett alltför många gånger) och sen blir man typ besviken på att den andra inte är likadan som i text, eftersom man läst in sina egna tonfall på deras text osv. Så skaffa en feeling, sen TRÄFFAS! Typ ”ska vi ses på en öl i morgon, kommer vara i stan pga en jobbgrej så ska vi passa på?” Då sätter du typ noll press och det är inte så uppstyrt. Sen om du har en jobbgrej eller inte spelar ingen roll.

    Lisa 2017-09-21 17:56:59
    Svara
    • Svar på Lisas kommentar.

      Fast jag vill inte träffa någon efter två sekunder på en sajt där de flesta enbart är ute efter att ligga. Jag vill träffa någon seriös men funkar det ens på Tinder?

      Lisa 2017-09-21 21:08:47
      Svara
      • Svar på Lisas kommentar.

        Det går att hitta nåt seröst på Tinder! Jag hittade min pojkvän där, vi har varit tillsammans i snart 2 år och han är världens bästa. Mitt tips är att vara väldigt tydlig i din profil med vad du är ute efter, samt att skriva en vettig profil. Jag skrev lite kort om mig själv (utbildning, intressen och så, på typ 3-4 meningar, och avslutade med ”är inte ute efter något tillfälligt, utan ett seröst förhållande”. Pratade med flera vettiga killar innan jag matchade med min nuvarande pojkvän. Lycka till med jakten på kärleken, heja dig! <3

        Sofia 2017-09-22 08:01:20
        Svara
      • Svar på Lisas kommentar.

        Var tydligen – jag letar efter något seriöst, jag är inte ute efter att ligga. No room for misinterpretation! Du behöver ju inte träffa dom efter två sekunder, men Max två veckor och sen bör man träffas. Och då ska man inte snacka hela tiden, enligt min uppfattning.

        Lisa 2017-09-22 07:55:48
        Svara
  • Så härligt att höra nån annan som inte gillar massage pga ogillar när främlingar tar i en! Alltid när jag säger det får jag undrande blickar och får veta att massage är sååå härligt. Gillar iofs inte ens att gå till frisören, så kanske är extrem 🙂

    Sarah 2017-09-21 16:29:27
    Svara
  • Gud alltså, jag håller med om det här med Tinder. Blir inte klok på killarna! Vad är det för fel på dem? 🙈
    Och bra svar på den sista frågan. Ibland är livet bara skit men oftast blir det till slut bra. Jag har varit i botten några gånger och känt som att jag inte haft någonting att leva för (mobbning på arbetsplatsen, svåra depressioner och ångest, två hjärtskärande, riktigt dålig ekonomi, breakups, bo utomlands och känna sig helt vilse, flytta hem till Sverige och sig ännu mer vilse, mina föräldrars hemska skilsmässa etc), men med viljekraft så går det att studsa tillbaka upp igen. Det viktiga är att vara snäll mot sig själv, tacka nej till sådant som stressar och omge sig bland människor som man kan vara sig själv med. Och att våga sätta ner foten ibland, inte vara så himla snäll bara för att inte få dåligt samvete. Det tog mig 32 år att inse det men jag är så mycket tryggare i mig själv nu än jag var tidigare.

    Christine's Stories 2017-09-21 15:43:14 http://finest.se/christinestories
    Svara
  • Fråååga apropå arbetsplats, använder du externt tangentbord och mus? Jag har börjat göra det och tror det är superbra för nacken/ryggen. + att få upp skärmen så man kollar rakt istället för neråt. Sen är det bästa precis som du säger att försöka byta position då och då 🙂

    Jenn - forever abroad 2017-09-21 15:41:31 https://jennifersandstrom.se
    Svara

senaste från Mode

Sandra Beijers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Home
34 kvadrat
Mode
Paulina Forsberg
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Vanja Wikström
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Pamela Bellafesta
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Sandra Beijer
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Fannie Redman
Hälsa
Ida Warg
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Emma Danielsson
Lifestyle
Elin Johansson
Man
Niklas Berglind