Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

frågor och svar.

frågor och svar 2007 vs 2017.

sunday

Underbaraclara gjorde en så rolig grej på sin blogg där hon svarade på frågor och svar hon fått 2007 tio år senare. Jag tänkte att jag skulle göra samma lika!

Har plockat några frågor och svar från en frågestund 2007.
Ha överseende med mitt gullifierande språk, det var en sådan tid och det växte ju tack och lov bort ganska fort. Mycket har ändrats och ibland har ingenting ändrats.

Fint.

Mot frågorna!

amsterdam
Hur lång är du?
2007: Jag är 164 cm lång (kort)

2017: Är faktiskt 162. När jag förnyade mitt pass runt 2009 mättes jag om och var tydligen två centimeter kortare än vad jag trodde 2007.

IMG_6198
Vilket parti röstar du på?
2007:  Jag röstade på Feministiskt Initiativ.

2017: Yes, har fortfarande röstat på FI i alla val hittills.

sunday
Känner du dig aldrig deppig? Du är ju alltid så glad!
2007: Jag vill inte att det här ska vara en ledsam blogg. Våren 2007 var den sorgligaste våren i hela mitt liv. Vissa dagar orkade jag inte ens gå ur sängen. Men det var inget som jag skrev om på bloggen. Det är för privat.

2017: Det känns som att nuförtiden förstår man att en bloggare än precis som vilken person som helst med toppar och dalar. 2007 fick jag ofta kritik för att romantisera livet och vara ”fejk”. I efterhand har jag tänkt på att det var rätt förminskande för det handlade ju snarare om att de livstilsbloggarna var duktiga fotografer och bra på storytelling.
Plus att jag var rätt öppen kring hur jag mådde redan då.
Om jag ska svara på frågan nu är jag glad ganska ofta och har nog ett positivt mindset till livet. Men mår också as ibland.

new york
Vilken är din favorit drink?
2007: Mojito och Bellini!

2017: Dricker sällan drinkar men gillar whisky sour, dark & stormy och kolsyrade gurkdrinkar!

moi
Vilka är dina drömmar med livet?
2007: Jag vill ge ut en bok. jag vill hitta min drömprins. Jag vill bo i en fin lägenhet och jag vill ha en liten luddig hund. Jag vill resa en massa och jag vill aldrig tappa bort mina vänner.

2017: Har varken hundar eller prinsar men böcker och lägenhet! Så win på den.

berlin
Är du avundsjuk på något/någon?
2007: Jag är avundsjuk på människor med tur i kärlek. Jag är så grymt dålig på sånt och lyckas alltid förälska mig i pojkar som inte vill ha mig.

2017: Gulligt gulligt svar. Förälskade mig sedan i män som blev förälskade i mig så det var ju tur. Även om jag inte är ihop med dom längre. Kan inte komma på att jag är avundsjuk på något just nu för tillfället. Folk som bor där det är mildare vinter typ…

cannes
Vad ska din barn heta?
2007: Decibel, Cesar och Didrik.

2017: De ska inte heta Decibel och Cesar. Men Didrik tycker jag fortfarande är fint. Men Betty Beijer 4 life.

new york
Vad tror du att du gör om 8 år?
2007: Om åtta år är jag 31 år. Då jobbar jag som copywriter, antagligen i Stockholm (kanske har bott utomlands i ett par år innan detta). Jag är inga barn men är rysligt kär i en pojke som jag har bestämt att jag ska leva lycklig med för alltid och alltid! Det låter väl bra?

2017: Nu har ju dom 8 åren varit! Som trettioettåring jobbade jag inte som copy utan som bloggare och författare (ännu bättre). Hade bott ett par år utomlands, hade inga barn och var väldigt kär i min dåvarande kille. Levde dock inte lycklig för alltid med honom men det är jag rätt glad över.
Så: bra jobbat känner jag!

new york
Vad är din drömgrej att göra, inte fred på jorden och inte att utrota aids/mord/våldtäkter/rasism osv utan mer personligt, för dig?
2007: Min drömgrej är att ge ut en kärleksroman. Det ska jag göra. En dag.

2017: Hurra jag gjorde det!

new york
Vilka egenskaper söker du efter i en vän?
2007: Just nu söker jag efter en komplett galen vän. Som tar med mig på
fasansfullt spännande äventyr och som aldrig stannar upp och tänker efter.
Men i överlag gillar jag personer med humor, dans i benen och som är lojala.
Illojala människor är inga bra vän-material.

2017: Kompletta galna och lojala vänner låter väl väldigt bra tycker jag även idag. Humor och dans i benen också. Jag instämmer med 23:åriga Sandra.

saturday
Något citat eller liknande du tycker om?
2007: Bara tama fåglar längtar, vilda flyger” – Diktonius

2017: :*) Var så 23 när jag var 23…

 

frågor och svar om läsning, bildletande till bloggen och att ta tillbaka sitt hem. med mera.

st. barths
En sak jag undrar över; Sandra, hur sjutton hittar man motivation till att läsa böcker när internet är oändligt? Vill så gärna läsa en massa böcker men blir alltid uttråkad pga kommer på serier jag vill kolla på, musik jag vill lyssna på och Pinterest-drömma typ. Läste jättemycket förut men i och med smartphone-eran kan jag inte hålla fokus, är så van att kunna flippa mellan olika saker hela tiden.. KRAM <3

Hej! Ibland är man ju inte i en läsningsperiod och då kanske det helt enkelt inte är mer med det? Man behöver inte läsa jämt. Känns det stressande kanske man inte ska göra det. Jag är som du, fastnar i slukhålet internet om kvällarna. Och att kolla på serier, pinna på Pinterest och lyssna på musik tycker jag ändå låter rätt underbart?
Mitt bokläsande har jag istället justerat om till dagtid. Nu är ju jag frilans och kan ta bokläsarpauser mitt på dagen, men när jag jobbade på reklambyrå brukade jag läsa på luncher och när jag promenerade till jobbet. Ta en fikapaus in i en bok vetja om du kan. Eller lyssna på en ljudbok under en promenix! Eller läs en lördagseftermiddag. Hur som, man behöver verkligen inte läsa böcker om man känner sig omotiverad. Tycker det där brukar gå i vågor. kram.

Sandra, hur gör man när man gjort kompisslut med en vän som betett sig sårande utan att be om ursäkt, och man saknar den här personen så mycket för att när man gjorde saker tillsammans så var man så lycklig och hade så roligt?

Varför ska du hänga med en person som betett sig sårande och vägrar be om ursäkt? Högst ovärt. Det ni hade var säkert superfint och finns ju kvar i ditt minne, men människor som inte kan se situationer utifrån sina egna handlingar ska man inte samla på, de snor bara energi. Finns så bra personer därute, ha dom nära istället. puss.

friday.
Jag har en helt annan grej jag skulle vilja veta: huuur lång tid tar processen att välja bilder till ett blogginlägg för dig? Jag kan tycka det är något som tar såå mycket tid och undrar kanske därför om det 1. tar så lång tid för alla? eller 2. om du kanske har några bra och effektiva tips? Till exempel HUR valde du ut dessa tjusiga bilder? Eller till andra inlägg som inte berättar om det du just fotat liksom utan mer generella inlägg som behöver fina bilder. Om du fattar hur jag menar…

Hej! Ja, det tar ju tid att välja bilder. Oproportionerligt mycket tid med tanke på hur lite de som läser bryr sig kan jag tänka mig hehe. Men! Jag har ju också gjort ett system för mig själv för att effektisera bildletandet. Jag laddar upp alla mina bilder via flickr där jag har ett mappsystem. Bilder arkiveras i månader, resor, kläder, mat etc. Då kan jag snabbt gå in där och hitta det jag söker. Då går det lite snabbare i alla fall : ) Ett inlägg om hur jag organiserar mina bilder finns här.

ooo , snacka om fin matta Mira hade i den nya lägenheten?? Vet du sandra var den är ifrån? Eller någon annan som känner igen den.

Dusty Deco hälsar mira!

home.
Hej!
Jag slogs av en tanke när jag tittade på dessa bilder och behöver själv lite råd. Självklart behöver du inte svara om du tycker det är för närgånget. Jag vet att du ändrade om en hel del i din lägenhet efter ert uppbrott och undrar om du känner att du lyckats få lägenheten till din ”egen” nu? Jag vet att det är din lägenhet, men han bodde ju ändå där med dig i ett par år och det måste ha satt sitt spår? Tänker du någonsin på alla nätter ni sovit bredvid varandra i ditt sovrum? Hur många gånger du har sett honom naken i din dusch? Hur raderar man det där i så fall? Är själv i en liknande situation. Blir det bättre när man är helt över honom?
Puss och kram, du är bäst! Har följt din blogg sen du gick på Berghs!

Hej och puss! Svaret på denna fråga kortfattat är: det tog tid, terapi, att stå ut och till sist kom jag över honom och samma dag försvann även hans spöke från lägenheten.
Vilket jag verkligen inte trodde. Gick ju i tankarna att sälja lägenheten först.
Men det hjälpte absolut att göra om: att byta ut saker, flytta runt på tavlor och måla om. Att lägenheten ändrade skepnad.
Men framförallt hjälpte tiden som gick.
Jag hamnar vid gamla foton på honom ibland när jag letar bilder till blogginlägg. Där står han och lagar mat i mitt kök, eller ligger i sängen och spelar något dataspel, eller garvar med nån av mina polare i mitt vardagsrum. Jag tittar på dom och kan knappt förstå att dom hänt. Har jag varit med om det där?
Och den känslan är ju inte heller helt jättemysig, men den är i alla fall bättre än sorgen. Så ja, det blir bättre när man är över någon. Till och med bra. Lägenheten var ju ändå mest min : ) Puss.

Hjälp! Har träffat en kille från tinder två gånger, båda gångerna på bar och typ druckit ett par öl och snackat såå bra samtal. Verkligen sån kemi och allt bara flyter. Sen har vi kramats hejdå och typ hållit handen i en sekund när vi slutar kramas. That’s it. Jag blir sjukt nervös i hans sällskap och vågar inte ta initiativ till något mer, inte ens fråga efter hans nummer!!!! Vad gör jag?? Är så intresserad av honom, och vill råhångla typ haha.
Är det konstigt att varit på två dejter utan att ens pussats?
Hur gör man för att få det hela lite mer intimt typ??
Hjälp!!!

Hej! Först och främst: va kul med kemi och bra snack <3 Bästa kombon! Det låter lite som att ni båda är nervösa tycker jag. Det är btw inte konstigt att gått på två dejter utan att ha hånglat. Been there done that jag med.
Är man nervös och blyg kan ju chatt vara enklare om man vill röra sig ur dejtingappen. Man kan tacka för senast och säga att man gärna ses igen, och när hen svarat kan man ju byta till fb eller sms genom ett svepskäl. Jag tycker Tinderappen brukar bugga som fan! Så det kan man ju säga.
Min Tinder buggar, kan vi inte byta till messenger?” typ. Lätt som en plätt så är ni ute ur appen hehe.
Nästa gång ni ses måste man på något sätt visa att man vill hångla iaf, om man inte själv vågar hångla upp. Bar är ju bra miljö för att det är trångt och man blir ju lite modigare efter en öl eller två.
Saker man kan göra för att hångelunderlätta: inte sätta sig mittemot utan sätta sig bredvid, lägga handen en kort stund på hans lår när man säger något, luta sig fram mot honom när man skrattar (killar älskar tjejer med hår som luktar gott…), vidröra hans midja när man beställer öl i baren, hamna lite ännu närmare när man kommer tillbaka från ett toalettbesök, återknyta till något man pratade om senast och säga att man tyckte det var smart/roligt/fint, inte väja med blicken när han tittar på dig, samt titta mycket på hans mun. Ett ganska säkert tips är att om han tittar på din mun ofta vill han kyssa dig också. Hejar på er hursom! Kommer gå bra!

❤️

frågor och svar. om nittiotalet, att dejta, romantisering och ont i axlarna.

wednesday.
saturday.

Haha, sådana här kängor hade mina systrar och jag alla ca -97. Var visserligen endast ett liten flicka då men märker att alla kläder jag hade då plötsligt blivit trendiga igen. Har lite svårt med vissa grejer, typ chokers, som jag hade i mängder. Vore intressant att höra hur du förhåller dig till detta mode? Du var ju ändå tonåring i slutet av 90-talet. Finns det inget i det här modet du har svårt med just på grund av att du redan upplevt den stilen bli modern och omodern en gång

Hej! Ja jag älskar ju nittiotalsmodet 😀  Och jag fattar grejen att man inte pallar det om man var teenager på nittiotalet, men jag tror anledningen för mig är att jag egentligen var tonåring merparten av tidigt 2000-tal. Jag var 15 år 2000 och känner snarare att om typ pandamodet kom tillbaka med sina kinaskor, breda vita diadem, svart hår och optiska mönster så skulle jag ba nej nej nej never again.
Eller de låga utsvängda jeansen, avklippta dirty dancing-collegetröjorna och breda slingorna i håret. Omg aldrig.
Så kanske det? Eller så kanske jag helt enkelt inte bryr mig  /mvh hade buffalos 1997 och igen 2012.

february.

hej!! har egentligen en rätt orelaterad fråga; men jag är väldigt intresserad arbetsmiljö just nu och blev bara nyfiken på hur det är för dig. du har ju börjat ha en skrivplats (för att få kollegor och för att koncentrera sig?) men hur är det med sånt som typ ont i händerna/armarna/axlarna för att du skriver mycket? känner du av det eller tar du pauser/mixar upp med annat så att det inte blir ett problem? har själv börjat skriva lite extra mycket nu och får träningsvärk i armen haha.

hej! ja jag hyr en frilansplats och har således ett litet kontor. Älskar att ha lådor att lägga saker i!!! Däremot sitter jag inte där niotillfem (hehe) utan jag tar långa promenader tisdag till fredag under dagarna. Jag åker i princip aldrig tunnelbana eller buss utan går överallt. Det är bra på flera sätt: man håller inte på med mobilen utan kan vara ifred med sina tankar, man får en rejäl dos solljus vilket är viktigt för mig under de mörka månaderna och sen rör man ju på sig. Förstår dock att detta är ju en lyxgrej och inte möjligt för alla. Men ja, jag har ofta ont i axlarna. Jag försöker tänka på att byta ställning i kontorsstolen ofta, sträcka på ryggen och sånt. Man borde kanske ta en massage ibland men tycker det är så obehagligt med folk som rör en som man inte känner. Såg att någon i kommentarerna rekommenderade skrivbord man kan höja och sänka! Det är ju smart. Och att sitta på en såndär boll.

copenhagen

Önskeinlägg:
KILLAR, DEJTA, TINDER, HÄNGA – SÅ GÖR DU.
HUR VET MAN ATT NÅGON INTE ÄR ETT AS.
Är typ trettio har kids och grejer men jag fattar inte hur jag beter mig, hur de beter sig, något himla spel alla verkar känna till utom jag. Killars ”hybris” som det stod så fantastiskt om i 925-gruppen igår.

Haha! Lite för utelämnande att göra ett helt inlägg men kan svara lite här!
Men vet aldrig när någon är ett as! Hur ska man veta? Ta mitt ex som exempel bara, hade ingen aning.
Så här tänker jag om Tinder: man får ta det lite för vad det är. Inte ha några för stora förhoppningar, gå lite på känsla. Jag kanske lajkar var hundrade kille liksom, det är ett jäkla sjå och tar tid. Chattar gärna ett tag får att få feeling. Är han rolig? Vad är han ute efter? Har träffat de flesta på aw för då kan man dra om han är tråkig och säga att man ska på middag. Har även träffat några ute. Alltså typ: hej ska du till trädgården ikväll? ska vi ses och skåla? Avdramatisera skiten liksom. Samt! Härligt med ett random hångel liksom.
Tycker man känner direkt om personen ifråga är något att ha. Antal tinderkillar jag har gått på fler dejter än 1 med: 2 personer. Nästan fascinerande hur mycket ointressanta människor det finns (och hur många snubbar som är värdelösa på att ställa frågor!!). Men många snygga! Hångla! Våga säga hej först i chatten också. Jag brukar inleda med ”gullig”. Att objektifiera och småförminska killar litegrann och inte använda klassiskt manligt kodade komplimanger som ”snygg” ,”hunkig” etc gör killar perplexa och fascinerade. Tydligen sällan killar får höra att de är gulliga. Det tycker jag vi ska unna dom.

dogs.

Hej Sandra! Du är så himla bra (har följt dig sedan jag va 14 år -är nu 22) en fråga bara! Jag tror jag är ganska så lik dig med hur jag romantiserar livet och ser det ”filmiska” i det. Vilket jag helt klart tycker är en mycket bra egenskap. Men!! Det senaste åren har jag även gått igenom en hel del skit. Så mycket har bara blivit fel som det blir i livet. Hur gör man för att inte bli bitter och inte tappa sitt pirr, romantiska syn på livet och kickarna man får när livet känns som en film? För jag vill ju så gärna va en härlig person som vänder det negativa till något positivt osv, men ibland är ju fan allting mest åt helvete? Haha. Tack för mig och tack för alla dina otaliga fantastiska inlägg!!! Heja dig <3

Hej din puss! <3
Ja fy fan ibland suger livet. Men vet du. Det är okej.
Jag tror inte att egenskapen är romantisera livet innebär att man är lycklig konstant. Tvärtom, man är snarare en person som känner mycket, med många toppar och dalar. Till exempel i vintras trodde jag på riktigt att jag skulle dö av sorg. Alltså bokstavligt, låg i min säng och bara trodde att jag skulle brista. I januari gick jag runt på gatorna och kunde inte komma på en sak värt att leva för. Det var så mörkt. Men våren kom sen. Saker hände. Jag hände. Att känna mycket är en gåva med svart baksida, men den svarta baksidan är inte evig. Kicksökande människor har en tendens att klara sig rätt bra har jag märkt. Att försöka hitta det fina i det lilla och se saker ur ett positivt sken är fan det egenskap jag är mest glad över. Att inte sätta på sig offerkoftan, att kavla upp ärmarna, att bestämma sig för saker. Men med det sagt att det okej att vara asledsen ibland när saker skiter sig. Man behöver inte oroa sig för att det ska dra ner en. Jag hör ju på dig att du redan problematiserar detta och då är du ju redan påväg någon annanstans. Men man ska få reagera och va arg när livet är sugigt. Det är mänskligt, nyttigt och tyder på att man har ett emotionellt djup. Som min terapeut sa till mig när jag frågade henne om jag höll på att bli sjuk i huvudet för att jag kände ett sådant hat kring hela mitt break-up i våras: Tvärtom. det är ett sundhetstecken.
Puss och hejar på dig! Livet är sämst ibland men det är för att det ska kunna bli bäst sen. Som det där citatet som går typ: allt kommer bli bra och blir det inte bra är det bara för att du inte är där än.
<3

Frågor och svar. Om att bli ihop, om nattklubbar och durkslag i kylen. Med mera.

nerja

Jag har blivit helt hooked på northern soul, och skulle tycka det var kul att gå på klubb som spelar det i Stockholm, och kanske till och med våga mig på att dansa (har kollat på hundra youtubevideos och övat framför spegeln, så jag är väl ungefär som Bambi på hal is när det kommer till mina skills). Men, finns det ens någon sån klubb? Frågar dig eftersom jag vet att du i alla fall tidigare skrivit lite om northern soul, och att du förmodligen har bättre koll på utbudet än undertecknad. Kram!


Hej! +1 på att lära mig dansa northern soul och +1 på att ha hängt framför så många youtubevideos och övat. Gud vad svårt. Men verkligen den finaste dansen som finns på den här planeten i alla fall.
Mot klubbarna: Fasching på Kungsgatan har soullördag vareviga lördag. Det är jätteroligt där så kan verkligen rekommendera. Annars brukar det dyka upp enstaka soulklubbar lite då och då när man minst anar det i Stockholm (och ännu oftare i Gbg). Jag hittar dom för att jag får upp notifications när soultokiga kompisar i min fb-feed attendar men kanske nån här i kommentarerna har ett mer specifikt tips? Det skulle jag själva också uppskatta, går typ bara ut och klubbar med technofantaster nuförtiden och skulle tycka om lite mer handklapp..
Här är förresten min motown & northern soul-lista, nästan 12 timmar lång och med över 20 000 prenumeranter (!).

february.

du har alltid så fina croppade collage tröjor, var hittar man det? tycker det är så snyggt nämligen men hittar ingenting när jag googlar. kram


Jag har köpt mina på weekday och Asos. Asos har nästan alltid croppade collegetröjor på lager. Exempelvis här, här och här (adlinks).


Sandra du som är så klok! Jag har aldrig varit ihop med någon (panik pga 23 år gammal) men har nu plötsligt dejtat världens finaste i tre veckor. Vi har en helt SJUK kemi och en väldigt fin relation, ses nästan fyra gånger i veckan. Men: jag får panik om han svarar för kallt, för sällan, om han verkar lite sur. Övertolkar verkligen allt allt allt.
Hur slutar man vara sån? Och hur blir man ihop, hur lång tid tar det liksom innan man tar steget?? Vill bli ihop nuuuu men förstår att tre veckor inte är nånting 🙁 OBS såklart olika för alla, och så luddig fråga hehe, men hur gick det för dig och Ludvig, och dig och Magnus? Tack för grym blogg <3


Hej ditt gull! Såklart du övertolkar allt pga det gör man när man är nyförälskad : ) Förstår att det känns jobbigt men jag kan hoppa upp och sätta mig på att han känner likadant. Ta det lugnt (och prata öronen av dig med dina kompisar hehe). Det är såhär för dom flesta. Det går över sen.
Det finns verkligen inga regler för när man blir ihop, vissa bara blir det, liksom glider in i ett förhållande. För oss med hjärtat i halsgropen kan det ju dock behövas lite tydligare tecken. I mitt första förhållande med Tobias var jag 19 och vi dejtade i tre månader innan han till slut frågade om han fick bli min pojkvän (här kan man läsa om det). Vi var nog egentligen ihop tidigare än så men vi båda var så nervösa och nyförälskade och vågade inte riktigt bara anta det. Ludvig dejtade jag också i ungefär tre månader innan jag frågade honom om han ville bli ihop med mig (text om det här), och Magnus och jag dejtade också i tre månader.
Det verkar tydligen vara min grej.
Om man inte riktigt vågar ta det där stora ihop-steget själv kan man ju hinta. Liksom säga ”jag tycker om dig”.  Han förstår säkert att du är speciell för honom, men just dom orden har ju ibland en större tyngd. Grattis till förälskelsen. Puss.
ps. 23 år är verkligen inte sent, tänk inte så.


Here here! Älskade att vi fick följa med in i kylen och under sängen <3 Men undrar också vrf du hade durkslaget i kylen? Är det vanligt? Har aldrig haft mitt i kylen och känner mig bortkommen nu. Och hur gör du för att inte äta upp allt i godislådan? Inget stort sötsug ngn gång?


Haha. Älskar att mitt durkslag får dig att känna dig lite bortkommen <3 Nää jag tror inte det direkt är vanligt att ha durkslag i kylskåpet. Anledningen till att det låg där var för att jag oftast lägger grönsaker och sånt i skålar och det där durkslaget är i en skålstorlek. Nu står det dock bara där helt tomt så borde nog ta ut det…
Godislådan fyller jag på jämt! Därför är den aldrig tom : ) Mitt sötsug är inte att leka med..äter godis 7 dagar i veckan.

the bedroom view.

Hej sandra! Jag behöver inspiration! Det är så att jag bor i USA och har träffat en kille som jag nu lever med. I december kommer han över till Sverige med mig och då vill jag ju visa det bästa av Stockholm! Men allt jag kommer på är ju sommargrejer (håller mig mest inomhus när det blir kallt hehe). Tänkte mig kanske något bryggeri eller liknande som exempel? (Vi båda älskar att dricka massa öl och sen åka hem tidigt för att ligga haha) har du några bra tips på vad du skulle vilja visa upp mitt i smällkalla och mörka december?

Kolla fliken ”mina reseguider” högst upp. Har gjort en guide för vinterstockholm! Finns ett gäng olika Sthlmsguider (och annat) där.

home

Hej Sandra, är det 260×260 du har på ditt överkast? Beställde igår men tror 180×260 blir för litet för våran 160 säng..

PS. Tack för bästa bloggen!

Jag har 180×260, men har överkastet på tvären, alltså det täcker bara 2/3 av sängen och sen bullar jag upp med kuddar! Om nån annan undrade är det från Ellos och heter ”Greta”.


Sandraa, vad har du för ”riktig” hårfärg och hur färgar du håret? Helbleker? Slingar? Färgar blont? Jag MÅSTE göra något med mitt hår men vet inte vad och du har fin vaniljglassig färg på huvudet tycker jag


Hej och puss! Gabbi slingar mitt hår. Boka henne på Bangerhead vetja och säg att du vill ha samma hårfärg som jag : D Dom ligger på Humlegårdsgatan.
Min riktiga hårfärg är jag rätt osäker på, har färgat håret sedan jag var tolv år gammal. När jag var barn var jag rätt rödhårig:
when I was a little girl.
when I was a little girl.
Men jag är inte alls lika rödhårig i vuxen ålder (tyvärr). Däremot har jag rödguldiga toner i håret, kanske inte direkt är ljusrödhårig men strawberry blonde typ? Med reservation för en mycket tråkigare strawberry blonde än den man färgar till. puss.

christmas gifts

Var kommer den fina klockan på väggen ifrån?

Med vänlig hälsning,
Elsa

Hej Elsa! Den kommer från Bolia! Här är förresten ett inlägg om var allt i min lägenhet är ifrån.

saturday

Hej Sandra! Jag vet att du, tillsammans med andra bloggare, älskar Trädgården. Men jag undrar mest, varför!? Stället i sig är väl helt okej, kul med pingis, sitta ute, många olika ställen av vara på, och lite olika musik. MEN DE SÅ KALLADE TOALETTERNA? Bajamajor för alla kön, eller för fittbärare som små stall bredvid varandra med en vägg som vad max en meter hög. Utan handfat eller någon som helst privacy. Jag blev så himla arg när jag var där, det är fan en hälsofara om man har mens tex. Ska man vackla ut till de gemensamma långa handfaten (med kallvatten) för att hälla ut eventuell menskopp? Eller byta tampong utan möjlighet att tvätta händerna? What the actual fuck

Hehe hej! Tråkigt att du inte gillar Trädgården, men gudars, alla ställen kan ju inte vara för alla. : D Jag älskar Trädgården för att det känns så o-Stockholmskt. Det är stökigt, stort, välkomnande och lätt att springa vilse. Samt utomhus!! De har dessutom ett genustänk när dom bokar DJ:s, fokus på vegansk och vegetarisk mat och ett samarbete med Nattskiftet som är en trygghetsorganisation om natten och det gillar man ju. Och framförallt är det så kul att dansa där tycker jag (och lätt att hångla hehe) : )
Ang toaletterna är det roligt att vi har sett det så olika! Jag och mina polare äääälskar att de har ställt upp pissoarer för tjejer i form av små bås detta år. Tycker det är geni så att man som tjej också kan välja att springa ut och in precis som en snubbe och inte behöva stå i kö i 45 min och planera sitt kissande under kvällen.
De har ju helt vanliga toaletter också, så man kan ju välja bort båsen. Önskar verkligen att fler klubbar inspirerades av dom där båsen faktiskt. Har stått i kö högst fem minuter denna sommar där. Ang mensen är det ju lite segt absolut, det håller jag med om. Har för mig att det finns toaletter med handfat men det har jag säkert drömt. Det kan ju fler klubbar tänka på överlag.
Ska jag vara ärlig har jag ganska låga förväntningar på toaletter på klubbar. Och tycker delvis (ursäkta om detta inte är så politiskt korrekt) att Sverige skulle må bra av att bli lite skitigare, ruffare och stökigare som klubbar i t.ex. New York och Berlin. För uppstyrt är väl praktiskt men natten och klubblandskapet är som allra bäst tycker jag när det får vara lite laglöst och så långt bort från ens vardag. Och om det innebär att jag måste vänta med att tömma min menskopp är jag fine med det. Men respekterar din åsikt abso!!


Hej Sandra! Och tack för en super blogg! Jag tycker att du är en av de bästa i bloggosfären på att verkligen upprätthålla ett intresse hos läsarna med genomtänkta och varierande inlägg, så fortsätt med det! En grej som jag skulle önska mig att du skrev mer om är hur du är som person. Det är mycket inredning, kläder, grejer och sånt men jag skulle åtminstone vilja läsa ännu mera om dig som person och vad du tänker och känner och hur du mår. Eller typ lite mera ”debattinlägg”, åsikter etc. Jag tror att det skulle ge bloggen ett ännu större djup.

Hej och tack för pepp! Fint att du gillar och hänger här : )
Men jag kan inte låta bli att bli lite konfunderad och kanske också därför jag lyfter frågan – för jag har fått några liknande de senaste månaderna.
För mig som skriver den här bloggen har jag svårt att se hur jag skulle kunna bli mer privat och personlig än jag faktiskt är. Det känns ibland som jag har kräkts ut mitt hjärta här, särskilt det senaste året.
Jag gjorde valet att inte dölja min ångest tidigare i år, delvis för att det nog inte hade gått, men också för att jag vill att min blogg ska vara så ärlig som jag kan.
Samtidigt är jag en person som nog har en ganska stadig inneboende styrka, och jag har jobbat aktivt med mig själv för att inte fastna i det där mörka. Och då har en del av processen varit att hitta fina, roliga och bra saker att skriva om, och att försöka se det ljusa i livet. Direkt när jag började må bättre fick jag kommentarer om att jag var opersonlig, fastän jag egentligen bara blev gladare?
Min blogg kommer alltid att handla till stor del om kläder, inredning, mat, böcker och populärkultur för det är just saker som jag tycker om och intresserar mig av. Jag är ingen politisk debattör. Kommer aldrig bli. Däremot är jag tydlig med att ha ett aktivt genustänk i allt jag gör och skriver, och tänker att min personlighet och mina politiska ställningstaganden sipprar igenom oavsett vad jag skriver om. Jag vill i alla fall att det ska vara så och anstränger mig för att det ska vara så.

Jag lägger alltid ner energi i mina texter oavsett vad dom handlar om, och det för mig är nyckeln till att en blogg blir personlig och djup. Hur jag tänker och känner och mår skriver jag egentligen om hela tiden. Ibland i form av en bokrecension, ibland i form av en utekväll, ibland i form av dessa frågor och svar-inlägg och ibland bara i ett jävligt öppet veckoinlägg då och då.
Men tro mig att jag inte bara publicerar dessa känslor hur enkelt som helst. Att öppna upp sig privat för hundratusentals människor är jättesvårt, och att hålla balansen är också jättesvårt.
Ibland tycker jag att läsare glömmer lite för fort. Om jag någon vecka haft mindre fokus på längre texter får jag flera syrliga kommentarer fast jag någon vecka tidigare stått med hjärtat i handen i en lång text.

Man får inte glömma heller att jag är ju en riktig person, med up&downs och orkar precis så mycket som jag just då orkar. Det här året har varit tungt och någonting i mig gick sönder, alltså helt totalt sönder, och jag måste få laga det i min takt och på mitt vis. Och ibland kanske det handlar om att skriva av mig, och ibland handlar det om att bara tillåta mig själv att laga god mat och ha på mig en ny rosa tröja och så behöver det inte vara mer än så. Precis som vem som helst.
Puss.

 

 

frågor och svar: om kärlek, ålder, murgröna och annat.

los angeles.
→ hej Sandra! Har en fråga som inte alls relaterar till inlägget. Undrar hur du ser på distansförhållanden nu? Minns att du efter ditt förra förhållande inte tyckte att det var värt att vara ifrån varandra, att det tär för mycket. Men efter ditt senaste förhållande känns det som att din syn på kärleksförhållanden förändrats fundamentalt, har jag rätt? Kramar!!
✎ Hej och puss! Min syn på kärleksförhållanden har nog inte förändrats fundamentalt. Jag vill fortfarande jättegärna vara jättekär och vara det jämt. Det är absolut kul att vara singel (och tycker jag är rätt proffsig på det?), men jag tycker mycket om att ha en pojkvän att typ ta hand om, heja på och sova nära med.
Däremot är det nog så att jag det senaste året har fått rätt dåligt självförtroende i hur jag väljer en partner. Jag litade på honom och så hände allt och nu känns det som att jag står ostadigare i mitt spontana val av killar. Det är förvirrande, jag vill inte göra samma misstag igen och tänker ibland att om och när jag blir ihop vill jag dra med den snubben till min terapeut direkt. Men det är inte direkt rimligt.
Så är väl antagligen inte redo för ett nytt förhållande än.
Distansförhållande har jag som sagt haft och vill inte ha igen. Det var jobbigt, sorgsamt och det tog ju också slut sen.
Men. Jag hade gjort om det alla gånger om jag fått backa tiden. Jag älskade honom och skulle aldrig ha gjort slut bara för att vi flyttade ifrån varandra. Vi kämpade för varandra tills vi inte gjorde det mer. Det tycker jag man ska göra i kärlek.
Jag tror dock att det viktiga med distans är att ha ett slutdatum att längta till. Det är det ovissa som är det farliga.
Tror jag.

→ Får du ofta irl höra att du ser yngre ut än du är? Eller är det bara på bilder?
✎ Jag får höra det ofta. Lite knäppt, känns som min ålder är uråldrig när jag säger den vilket den verkligen ej är. Blir leggad när jag köper cigg 90 gånger av 100 och får alltid ett WOW GRATTIS när de kollar mitt legg. Alltså.
Men. Med det sagt så tycker jag faktiskt inte att jag ser så jävla ung ut. Kanske.. ser ut som 28 år då? Vet inte riktigt. Tycker typ alla säger om sig själva att de ”ser unga ut”, och varje gång nån säger det så tänker jag alltid ”du ser exakt ut som din ålder”.
Men kan tänka mig att jag ser yngre ut på bilder än IRL också, för att mycket av ens ålder sitter ju i uttrycket i ögonen. 30nånting personer har ju en lugnare blick än 20nånting personer överlag. Den brukar avslöja folks ålder jämt tycker jag.

badrum.
→ Så mysigt badrum du har! Får man fråga hur länge du ”odlat” din murgröna och hur lång kvisten var från början? Tog in små kvistar förra veckan och längtar tills den är lika fin som din!
Kram <3
✎ Men hej och tack! Alltså, jag odlar inte murgrönan : ). Den växer inte alls där inne i mitt badrum som saknar fönster. Däremot mår den bra precis som den är, blir aldrig gul och får rötter som snurrar sig kring varandra. Jag klipper då och då av kvistar från min murgröna i köket som har en tendens att klättra sig iväg över min köksbänk och fläta ihop sig med mina kokböcker. Byter vatten på badrumsgrönan då och då för att jag tänker att växter måste väl vara som djur och folk: man gillar friskt vatten.
Kanske i och för sig en självklarhet. Är verkligen en växt-rookie men kämpar på  : ) . kram.

→ Kan inte du skriva lite om hur du tänker om relationer och framtiden? Vill du ha det traditonella med make, barn, vovve osv? Jag har själv funderat mycket på det på senaste tiden och kommit fram till att jag nog inte alls vill ha barn eller ett traditionellt familjeliv och det vore intressant att höra hur du tänker om sådant.
✎ Hej! Jag vet inte så mycket vad jag vill egentligen men några saker vet jag:
Först det första vill jag leva i ett monogamt förhållande, såsom jag gjort tidigare också. Har dejtat några polyamorösa killar sen jag blev singel och kommit fram till att det är inte en livsstil för mig. Däremot chill att hångla och dejta dom, men vill inte vara i en sån kärleksrelation liksom.
Jag vill absolut gifta mig pga bröllop kombinerar mina två bästa saker i livet: kärlek + fest. Den peppen?!
Och självklart vill jag ha hund! Herregud att du ens frågar hehe. Hundra hundar helst! Måste bara sluta vara uppe så sent på helgnätterna först. Sen är det dags.
Barn är inget jag alls är emot men däremot känns den frågan längre bort. Jag känner mig exempelvis inte riktigt redo för barn nu. Kanske gör jag det aldrig. Eller så gör jag det. Vi får se. Den frågan får lämnas öppen : )
Annat är väl att jag nog alltid vill bo i lägenhet, bor gärna utomlands igen, och kommer nog aldrig skaffa en katt. Samt vill skriva tills jag dör! Klart slut!

new york.
→ hej sandra! på tal om att bo utomlands – saknar du new york mycket? är du ofta nostalgisk över den tiden? funderar du på att någon gång flytta tillbaka? kom att tänka på det eftersom det var ett tag sen du flyttade hem nu och du kanske har hunnit få lite perspektiv på det. puss!
✎ Hallo! Jag saknar inte New York direkt. Det är nog delvis för att jag just är frilans och har dragit dit i längre perioder sedan jag flyttade därifrån 2013. Några månader varje år egentligen. Det här året däremot har jag bara varit där en vecka.
För varje år som går krymper mitt New York-längt. Jag vet inte exakt vad det beror på. Kanske att färre och färre vänner bor kvar där, kanske för att staden blir dyrare för varje år, kanske för att tiden då jag bodde där blir mer och mer avlägsen. New York är fortfarande en av mina absoluta favoritstäder, men jag är inte längre säker på om jag kommer bo där igen. Kanske har blivit för bekväm. Har ingen lust att jaga kackerlackor över diskbänken och betala femtusenmiljarders för att hyra en lägenhet. Tycker så mycket om Stockholm. Men man ska aldrig säga aldrig!

→ Sandra!
Jag gick igenom dina bok-inlägg för någon vecka sen för att hitta något att läsa. Fastnade för ”I en klass för sig” just för beskrivningen du gav av den (tack för tipset!). Alltså att du insåg att du störde dig på huvudkaraktären för att hon, precis som du när du var tonåring (om jag förstod rätt), tackade nej till så mycket och inte vågade ta chanser i rädsla för att göra bort sig/göra fel/inte passa in. Just sån var jag också som tonåring och – ärligt talat – är jag ganska mycket nu som vuxen också. Men jag vill inte vara det längre. Det känns inte som jag lever på riktigt för jag är så rädd för att träffa nya människor och testa nya saker. Därför undrar jag hur du gjorde för att börja våga leva, om du förstår vad jag menar? Du verkar ha så kul och träffa så många intressanta människor och jag vill inget hellre än att också ha det så.
✎ 
Hej gullis! Så himla svår fråga detta, men ska försöka göra mitt bästa.
Det enklaste svaret jag egentligen kan ge är att det handlade rätt och slätt om inställning. Jag började bli modigare i små steg. Som till exempel våga säga hej till en kille jag var förälskad i, eller tacka ja till att följa med några jag inte kände så bra på en fika, eller våga ta några tafatta danssteg på ett dansgolv och så vidare. För varje steg förväntade jag mig typ jordens undergång – men så, hände ingenting? Världen fortsatte, ingen brydde sig.
Jag har alltid haft nån form av ångest så länge jag kan minnas att jag ska ligga på min dödsbädd och inte känna att jag levt tillräckligt, och för att undvika just det behövde jag helt enkelt ta tag i det. En dag bestämde jag bara det: nu ska jag tacka ja till allt, även om det är läskigt.
Det svåraste med det var att våga tro på att folk ville hänga med mig. Det lugnet vissa har – att de är så självklara i att människor vill ha dom i sin närhet – är något jag verkligen fått jobba upp.
Än idag är det inte något som kommer naturligt för mig. Jag behöver en tydlig försäkran om att jag är välkommen, har en sjuk respekt för folk som är auktoriteter eller såna som är självklart ”coola”. Har flera gånger fått höra att jag är dryg i nya sammanhang när det bara handlar om att jag är blyg.
Och vet du. Det kommer nog aldrig vara självklart. Varje gång är det en ansträngning för mig att våga, att vara modig fastän jag innerst inne är en räddhare. Att flytta till New York, att berätta för nån att jag är kär i dom, att skaffa en ny kompis, att resa iväg ensam, att säga upp sig, att tacka ja till jobb etc: det är enorma kraftansträngningar som kanske inte alltid syns utåt.
Men jag vet att det är värt det. Och för varje gång blir det lite enklare.
Så. Det kanske är mitt bästa tips – jag är lika livrädd som du. Jag bara kastar mig fritt för att jag är likvärdigt rädd att bli en skruttig gumma som känner att hon inte har levt.  Och vi måste leva ju, både du och jag.
Så heja livet tuta och kör

cap d'antibes
→ Hej Sandra! Du som är så mycket nere på franska rivieran, skulle du inte jättegärna kunna göra en liten guide vart man kan bo billigast där men ändå fint, bra uteserveringar, middagstips, fikaställen, badstränder osv? Ska ner dit snart för första gången och vore ju toppen
✎ Åh jag är påbörjat en sån guide så många gånger. Måste verkligen lösa. Lovar till nästa sommar.

→ Finns det något vackrare än en ung Brando?
✎ Helt korrekt, finns ej.

Sandra Beijers webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Foodjunkie
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Pamela Bellafesta
Home
Andrea Brodin
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Paulina Forsberg
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Makeup by Lina
Lifestyle
Elin Johansson
Man
Niklas Berglind
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Vanja Wikström