Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

lördag: jakten efter arg-skor samt en paprikagryta.

march
I lördags vaknade jag upp med årets kanske mest ilskna humör hittills. Träffade honom på gatan kvällen innan, första gången jag såg honom sen jag fick reda på vad han gjort. Han stod och rökte utanför en bar på min fucking gata. Gick fram, knackade honom på ryggen, gav honom fingret och gick därifrån.
Att han ens understår sig att röra sig i mina hoods. Bestämde mig för att gå ut och shoppa något asdyrt på lördagen bara för det.

march

Mötte upp Jenny, köpte kaffe och promenerade in mot stan.

march

Vi gick exempelvis till Prada. Var så jäkla motiverad att köpa ett par högklackade skor och så hade dom inga i min storlek. Ska man inte ens få shoppa när man vill eller

march

Vi dränkte våra sorger med prosecco och skagen på Wiener Caféet till lunch istället.

march

Och efter lite mer butikstittande gick vi hemåt igen. Tog turistig bild i Gamla Stan of course.

march

På kvällen bytte jag om till en ny t-shirt jag köpte på & Other Stories.

march

Och sen åkte jag hem till Livia för att jag var bjuden på middag! Hur mysigt bor hon då

march

Alexandra och Siri var exempelvis också där.

march

Vi blev bjudna på paprikagryta med ägg. Mycket gott.

march

Och sedan gjorde vi det vi gör mest och bäst: dansade på stolar och bord och allsångsskrek.

march

<3

march

Vid 01 var vi fortsatt pepp och åkte till Under Bron för att fortsätta festen. Där sprang jag in i babe_ebba, blev starstrucked och bad om en selfie. Det fick jag!

vecka 12.

För ungefär fem veckor sedan gick jag till slaktaren i saluhallen vid Medborgarplatsen.
– Säljer ni grisfötter?
– Självklart. Hur många vill du ha?
– 2 kilo, tack.

Jag läste i receptet när jag kom hem att de skulle ligga i kallt vatten i tjugofyra timmar innan man kunde börja med tonkotsubuljongen. Två kilo grisfötter är obehagligt många fötter. Liknande människohud dessutom, fast klövar och lika stora som mina egna händer. Jag var tvungen att omstrukturera kylen för att få plats och fylla flera bunkar och kastruller för att allt skulle täckas med vatten. Kom på mig själv att viska förlåt när jag pressade ner fötterna och ställde i kylen. Det blev så tydligt att de tillhört grispersoner.

Tjugofyra timmar senare skulle klövarna klyvas på mitten och jag stod kallsvettig i köket med min vassaste kniv och försökte förstå exakt hur man klyver en fot när man inte ens vinner mot barn i armbrytning. Drog fingrarna över skelettet för att hitta en bra yta, grishuden var kall och knottrig.

Och precis då, när jag lyfte armen för att till slut ta mig genom köttet, ringde telefonen. Ett kort samtal och jag föll ihop och kom upp på benen igen i ett och samma andetag. Krackelerade och modellerades om till en person av pansar på ett knappt ögonblick. Öppnade upp balkongdörrarna, rökte fyra cigaretter på raken och skrek rakt ut.

När jag kom in i köket igen låg grisfötterna där i högar på min köksbänk.
Varför i helvete fick jag för mig att göra min egen idiotiska tonkotsuramen, tänkte jag och hävde ner dem i en ICA-kasse, de fick knappt plats, och bar ner dom till soprummet.

Sedan söp jag mig full i tre dagar, flyttade hem till mina föräldrar på söndagen, kom hem åtta dagar senare till en inrökt lägenhet. Och där låg ramenkokboken uppslagen på sidan 61 mitt på köksbänken. Och jag slog igen den, ställde tillbaka med de andra kokböckerna.
Aldrig mer.

Så.
Detta är ett öppet brev till de tre och en halv grisar som fick sätta livet till men vars klövar hamnade i ett soprum istället för i en soppa.
Förlåt. Det var inte med mening.

senaste från Mode

10 stycken marsmånader.

tokyo.
Mars 2016
Var jag på picknick under körsbärsblommorna i Tokyo med de här två bland annat.

cat
Mars 2015
Var jag utklädd till katt på en smink-maskerad.

my novel.
Mars 2014
Kom min debutroman ut.

thursday in paris.
Mars 2013
Drog jag till Paris i tre månader och började hänga på uteserveringar omedelbart.

wednesday.
Mars 2012
Åt jag lobster rolls på en parkbänk i Lower East Side, New York.

friday.
Mars 2011
Åt jag argentinskt kött i Brooklyn tillsammans med min familj + Linn.

my morning routine
Mars 2010
Tog jag bilder på mig själv i webbkameran på jobbet.

bonjour.
Mars 2009.
Trotsade jag vintern och snön med shorts.

sailor party
Mars 2008
Var jag och Michelle utklädda till matroser på en maskerad.

easter
Mars 2007
Var jag ett litet skrutt, nysingel, gick sista terminen på Berghs och hängde på min familjs landställe i en gul vintageklänning.

Klart slut!

tisdag, onsdag och torsdag: langos och öron och målarfärg.

Nu ska ni få se lite olika saker jag hittat på de senaste dagarna.

march.

På tisdagen promenerade jag in till stan. Det var soligt, jag drack take-away-kaffe och var på ilsket humör. Allt var i sin ordning alltså.

march.

Fast sen blev det bättre när jag åt lunch med Nina på Miss Clara. Tonfisksallad med tryffelmajo tog jag.
Rolig grej var att både jag och Nina sa: ”Jag har en present till dig!” och så var det samma sak: en trisslott.
Nina vann 60 pix på den hon fick av mig hurra!

march.

På kvällen hade jag ont ont ont i örat av mitt nya hål. Mitt halva ansikte svullnade upp i några timmar också men blev bättre av antihistamintabletter och ipren.

march.

Jag var på bostadsrättmöte i mitt hus. Första jag någonsin gått på, kände mig vuxen.

march.

Hann med ett glas vin på Vina med Patrik och Linnéa också innan tisdagen tog slut.

march.

På onsdagen gick jag upp megatidigt: 06. Och tänk, det var soligt redan då!

march.

Min målare kom för att måla min lägenhet, det var därför jag var tvungen att gå upp så tidigt. Jag gick således till Urban Deli och hade lyxfrukost med mig själv.

Sedan hängde jag på kontoret hela dagen. På eftermiddagen kom Dasha med en guldbiljett till en fest, man tackar.

march.

När jag kom hem hade det hänt grejer! Kommer bli så fint.

march.

På kvällen gick jag och Jacob till Bar Central för att äta langos! Mmm langos

march.

På torsdagen var det bara att masa sig upp vid 06 igen. Jag upprepade ett vinnande koncept och åt frukost på Urban Deli igen och läste en ny bok. Denna bok är väldigt fin men gör mig så jävla sorgsen också. Är så trött på att må som jag mår serri.

march

Jobbade på kontoret fram till lunch men sen orkade jag inte mer och gick hem la mig i sängen och grät en skvätt. Att jag har mens var nog en stor faktor till detta, blir så himla skör av det.
Ibland är man ledsen och så är det med den saken man kan inte vara så jävla glad hela tiden.

march.

På kvällen hände två bra ytliga saker: jag mötte upp Emilia som hade varit i Kenya och hälsat på Michelle och hade med sig en present från henne till mig. En skjorta från hennes klädmärke One Hundred Years! Fick även ett bud med en collegetröja från Gant Rugger och kolla, dom är ju jättefina ihop.

march.

Sen shapeade jag upp mig och gjorde något roligt av torsdagen.

tio tv-karaktärer jag är kär i.

Chrissy postade en rolig lista med tio stycken tv-serieförälskelser. Jag snor den rakt av.
Utan inbördes ordning:


Jordan Catalano i Mitt Så Kallade Liv
Asså. Ingen är så het och så * plågad * som Jordan Catalano (som spelas av en ung Jared Leto). Denna stil bör btw komma tillbaka på killar. #chokerspåmän
Scenen när han tar Angelas (Claire Danes) hand i skolkorridoren är kanske det mest romantiska som någonsin visats på tv:



Daniel Desario i Freaks and Geeks
En av historiens mest välskrivna tv-serier det här! Så tråkigt att den bara gick en säsong. James Franco spelar slackern Daniel som hänger bakom skolan och röker och hånglar. Men självklart som alla svåra män i serier har han också ett djup och en osäkerhet – och kanske framförallt en godhet. Det kombinerat med hans enorma smajl gör att han är hemskt välkommen hem till mig.


Eric Northman i True Blood
Alexander Skarsgård spelar vampyren som förälskar sig i seriens huvudkaraktär Sookie och sen gör dom inget annat än ligger i olika skogsdungar. Man förstår aldrig om han är god eller ond men man är askär i honom pga också *plågad* och älskar Sookie besinningslöst.
Tips: se denna serie med en dejt så kommer ni ligga hela tiden.

4a53850e417b1f5e971e25526281c36d

Jess Mariano i Gilmore Girls
Jess är och kommer alltid vara Rorys mest vettiga pojkvän, även om han beter sig som ett as flera gånger (bu, säger en del om Rorys usla killsmak). Jess är den sorgsna, famlande bokälskaren i skinnjacka som tittar under lugg och har svårt att få ihop sina feelings. Jess jag kan rädda dig!


Peter Petrelli i Heroes
Mmm mer Milo Ventimiglia. I Heroes spelar han Peter Petrelli vars superkraft är att imitera andra superhjältars superkrafter. Låter weird kanske men se serien så kommer ni fatta. Säsong 1 är KANON (de andra not so much tyvärr, men vi behöver inte prata mer om det). Peter är ”the complex good guy” som bär på ett mörker. Dessutom med ett ärr i ansiktet. Peter nu hånglar vi

james_002
James Hurley i Twin Peaks
Okej jag börjar ju ana ett system här i mina crushes. Även James i Twin Peaks är den tysta, plågade, olyckligt kära motorcykelkillen som behöver tas hand om. Måste verkligen sluta falla för save me-dudes med käkben som går att skära tomater med. Så lättköpt och förutsägbar i min serie-crush-smak.
Nu blir det andra sorters killar på resten av listan:


Andy Dwyer i Parks & Recreation
Andy Dwyer (Chris Pratt) och April Ludgate (Aubrey Plaza) är tv-serievärldens starkaste par! Ingenting kan liksom sära på dom. Blir så varm och gråtig av sånt pga världen borde vara mer så men är det inte. Så fint att dom är totalt olika men att han aldrig ser någon annan än henne och tycker att hon är typ det coolaste som finns.

61150713a2ea49b8877ebfc0e8b94d05
Ross Geller i Vänner
Ross var min största kärlek när jag var tolv och inbitet Vänner-fan och så har det väl fortsatt. Och då syftar jag framförallt på säsong 1-3 när han och Rachel är som finast (och sorgligast). Alla lite nerdy tafatta killar med stort hjärta kan flytta hem till mig helst imorgon. Önskar mig lätt en Ross som pojkvän om jag någonsin blir ihop igen. Fast ska iofs aldrig mer bli ihop med någon, men kanske i nästa liv eventuellt.


Finn Hudson i Glee
Cory Monteith (RIP) spelar fotbollsspelaren som går med i skolans Glee-grupp och riskerar sin popularitet för att få sjunga. Från den första rutan var det som att mitt hjärta flög upp i halsgropen när han dök upp. Han är den enda i serien som inte har perfekt taktkänsla och skolad musikalröst, och hans fumlighet kombinerat med de breda axlarna och mörka ögonen: jag smälter. Hans kärlekshistoria med Rachel Berry (Les Michele) är så himla himla fin och extra fint är det att de var så kära utanför serien också. Det är så heartbreaking att Lea fortfarande ofta lägger upp bilder på honom på sin instagram <3


Jemaine Clement i Flight of the Conchords
Avslutar med en storfavvo i mitt hjärta: Jemaine i Flight of the Conchords. Han har något djuriskt över sig samtidigt som han är en sån typisk indiekille. Och så dialekten på det och självklart den otroligt märkliga humorn och förvirringen som uppstår i ungefär varenda scen av serien. Kanske är det polisongerna också. Plus att han kan sjunga.
Han tar vi!

 

Translation. 10 crushes from Tv series.

Sandra Beijers webbshop
Dölj
bloglovin
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Man
Kevin Triguero
Mode
Petra Tungården
Home
Andrea Brodin
Mode
Chrystelle Eriksberger
Lifestyle
Sanne Alexandra
Lifestyle
Dasha Girine
Lifestyle
Susanne Barnekow
Hälsa
Träningsglädje
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Fanny Ekstrand
Lifestyle
Sandra Beijer
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Ida Warg
Hälsa
Fannie Redman
Man
Marcus Schuterman
Man
Niklas Berglind
Man
Viktor Frisk
Man
Johan Hurtig