foto: Prime VideoJag gästade Elles podcast POV med Helle Schunneson och Jimmy Guo i torsdags. Vi pratade om realityserien Girls of Stockholm på Prime Video med Hanna Friberg, Lovisa Worge, Klara Elvren och Alice Stenlöf. Serien har fått kritik för att upprätthålla ett ideal – att tjejerna är strömlinjeformade: exakt samma pannor, läppar, viljor.Men det som fascinerar mig allra mest är varken pannorna eller cashen. Inte botoxen, inte operationerna, inte Chanelväskorna eller revbenen som petar ut ur Instagram.Det mest intressanta (och det vi också pratar om i POV) är bristen på kultur. I Girls of Stockholm finns inga romaner, ingen teater, ingen diskussion om händelser i världen. Inte ens bio. Inte ens en pushnotis från en nyhetsapp. Inte ens en resa för att upptäcka ett land – bara åka nånstans för att sola och dricka shakes.Genom historien har vackra, rika människor haft åtråvärda liv gestaltade i dåtidens motsvarigheter till sociala medier: böcker, tidningar, filmer, sägner. Men en gemensam nämnare har också alltid varit en annan typ av status: intellekt. Ett kulturellt intellekt. Förmågan att föra en tanke, att skapa en båge om livet. Att över en middag med sina vänner, inte bara ha det mest skinande håret utan också svaret på filosofins stora gåtor. Det här handlar förstås också om hur produktionsbolaget väljer att porträttera dessa personer: bråk, lyx, tjejgnabb. Jag följer exempelvis Hanna Friberg och vet att hon läser en hel del. Kanske hade man kunnat tänka: Vad kan den här serien ge som deras egna kanaler inte redan ger? Vad kan vi visa upp av dessa tjejer – något de själva kanske inte ens förstår att de har? Men istället spär man bara på det som redan finns: glosset, skimret, pengarna. Även Susanna Birgersson tar upp det i en ledare i GP:" Inga studier, ingen förkovran, ingen kultur, ingen natur – annat än de mest instagramvänliga stränderna – ingen berättelse, inga rötter, ingen tillhörighet."Vet ni vad idealet för tjejer när jag var tonåring i början av 00-talet var?Platinablonderat hår och pattar som krockkuddar, så stora att det såg ut som att de skulle sprängas ur kroppen. Runtom i landet sparade småstadstjejer ihop till sina drömtuttar, inspirerade av Victoria Silvstedt och Natacha Peyre, i hopp om att Bingo Rimér skulle ringa och ta bilder av dem – bilder som såg exakt likadana ut som de bilder man idag scrollar förbi i sitt flöde.Man hävdar att idealen går i trender – från heroin chic till stor Kardashian-röv. Men jag är inte säker på att det stämmer. I den kulturlösa delen av högerflanken har idealet alltid varit blont och tuttigt, och just nu befinner vi oss i ett globalt peak-högerläge. Därför kommer det idealet dominera. Lovisa Worge har mer gemensamt med systrarna Graaf, ur ett politiskt perspektiv, än vad man kanske tror. Men symboliserar det samtiden i stort? De mest synliga kommer alltid se ut som extremer – men de är bara en grupp.Precis som när jag var tonåring fanns det många av oss som skapade helt andra ideal, vid sidan av Slitz och Moore.Jag tror att intellekt och kultur egentligen är mycket mer centralt i våra liv. Titta bara på vilka tv-serier som varit de största i världen de senaste åren: inte helt okomplicerade Succession på HBO Max, den säregna Severance på Apple TV, eller The Bear på Disney Plus med sitt hyperintensiva berättartempo och nerviga karaktärsskildringar. Om vi är intresserade av komplexitet, borde det väl också vara intressant att hitta de lagren i en realityserie om tjejer som uppenbarligen bär på intellekt. De har skapat populära plattformar och driver företag som drar in miljonbelopp.Jag tänker att vi ibland går på vår egen idé om att våra hjärnor smälter.Men jag ser samtidigt en värld av insiktsfulla, gåtfulla, intressanta människor med politiskt driv och favoritböcker som de trycker mot sina hjärtan.Här är sex romaner om åtråvärda karaktärer med ett bråddjup – som hänger sig åt historiens gåtor, kulturens dekadenser och det personliga samtalet mellan två personer som kan öppna upp ett helt universum:Dorian Grays Porträtt av Oscar WildeKejsarens Barn av Claire MessudBonjour Tristesse av Francoise SaganDagarnas Skum av Boris VianErnest Hemingway - En fest för livetStig Claesson - Efter oss syndafloden
